Sportfack besöker W.L. GORE

Historien om företaget Gore är en mix av fantastiska innovationer och en osannolik slump. Låt oss ta det från början.

Wilbert (Bill) Lee Gore hade jobbat 16 år för kemiföretaget Dupont när han år 1958 bestämde sig för att starta eget tillsammans med sin fru Vieve. Han hade forskat flera år på fluorpolymerer och sett att materialet hade fantastiska egenskaper för att isolera elektriska ledningar. Han konstruerade en maskin som kunde isolera flera kablar samtidigt i ett platt kabelpaket och fick patent på sin uppfinning. Till en början skedde tillverkningen i källaren i familjens hus men när de 1960 fick en order på 12 kilometer kabel var de tvungna att bygga sin första fabrik.

Verksamheten växte i takt med att allt mer elektronik användes i industrin men det stora genombrottet skulle komma av en slump. Det var paret Gores son Bob som under värme och väldigt långsamt försökte sträcka ut materialet polytetrafluoreten (PTFE) för att få till ännu bättre isoleringsegenskaper. Hur försiktig han än var så lyckades han inte förändra strukturen i materialet och i ren ilska tog han ett prov och skulle slita sönder det. Det gick inte. Det enda som hände var att materialet töjde sig och blev mjukt.

Hans frustration blev lösningen på problemet och genom att göra det här rycket under kontrollerade former i maskiner kunde de töja det med 800 procent. PTFE blev ePTFE där e står för expanderat och det är ett e som gör all skillnad i världen.

Expanderad PTFE består till 70 procent av luft och det gör det till ett helt annat material än homogen PTFE. För oss i sportbranschen betyder det att vattenånga kan passera genom materialet och när Gore insåg detta 1976 föddes världens första funktionsmaterial – Gore-Tex.

Även om Gore-Tex är en av Gores största och viktigaste produkter är den långt ifrån den enda. Listan på produkter som använder ePTFE är löjligt lång och rymmer de mest olika produkter. Från konstgjorda blodkärl och elektriska kablar till tandtråd och reningsfilter för industrin.

Anledningen till att ePTFE kan användas till så olika saker beror på att materialet har flera väldigt unika egenskaper. Vi har redan nämnt att det är bra på att isolera elektrisk ström, därtill kan läggas att det är extremt temperaturtåligt, det har låg friktion, det är svårantändligt, det är UV-resistent, det är både hydrofobiskt och oleofobiskt vilket betyder att det inte absorberar vare sig vatten eller oljor och det är kemiskt inert vilket betyder att det inte reagerar med andra kemiska ämnen.
Var och en för sig eller i kombination gör dessa egenskaper att ePTFE kan användas till så olika produkter som regnplagg och bränslecellsmotorer. Att membran som släpper igenom ånga också kan användas som reningsfilter i industrin är en logisk utveckling. Lika självklart är det inte att hållfastheten i lyftremmar förbättras mångfalt av att väva in ePTFE i remmarna för att minska på den värme som orsakas av den friktion som uppstår när ett band utsätts för tunga krafter. Ändå såg Gores ingenjörer denna användning, tog patent på den och vips så hade företaget en ny stor produkt.

Ännu mer osannolik är historien om hur Gore slog sig in på medicinmarknaden. Bill Gore delade sittlift med en läkare under en skidsemester och läkaren berättade om problemen med att kroppen ville stöta bort konstgjorda implantat. Bill berättade om egenskaperna hos ePTFE och undrade om det inte skulle kunna fungera. För att göra en lång historia kort så har Gore nu tillverkat över 25 miljoner implantat för till exempel by pass-operationer och medicindelen är nu Gores största verksamhet.
Förutom att ePTFE verkar vara ett snudd på magiskt material som fungerar till allt möjligt så finns det andra saker som ligger bakom Gores framgångar. Deras företagskultur till exempel.

Gore har flera gånger prisats för sin företagskultur och år efter år rankas Gore bland de bästa arbetsplatserna att jobba på både i Sverige och i USA. Det finns två delar värda att titta närmare på och vi börjar med organisationen. På Gore finns det inga chefer som sätter upp mål och riktlinjer för hur de anställda ska jobba. Istället jobbar de i små grupper och sätter sina egna mål. I rutan till höger förklarar Hans Ribarits på Gore i Sverige hur det fungerar.

Den andra delen i Gores speciella företagskultur är att det inte finns några stora anläggningar. Bill Gore hade den bestämda uppfattningen att alla skulle känna varandra vid namn på en arbetsplats och därför är det inte fler än 150 personer som jobbar på någon Gorearbetsplats. Så fort det blev fler än så blev det opersonligt och då minskade produktionen och kreativiteten blev lidande.

En annan viktig del i Gores företagskultur är deras inställning till vilka produkter de ska tillverka. De ska inte tillverka vad som helst utan de ska alltid vara bäst i klassen. Deras produkter ska vara så unika att de aldrig ska ses som ett alternativ bland flera andra.

Av samma anledning finns det aldrig någon andrasortering av Goreplagg. Antingen är plagget godkänt eller så förstörs det.

I somras fick jag chansen att besöka en av Gores anläggningar i USA. Anläggningen heter Elk Mills och är ganska typisk för hur produktionen av Gores tyger går till. Till anläggningen kommer lastbilar fulla med tyger som ska lamineras med någon av Gores membraner. De jobbar i treskift och på anläggningen finns flera labb för att hela tiden kunna kontrollera att tygerna och lamineringen håller vad Gore lovar.

Det råder fotoförbud på anläggningen och en avdelning – själva kärnan – är stängd för oss. Hur de gör själva lamineringen är tokhemligt.

– Det är det enda som våra konkurrenter inte har listat ut hur vi gör, säger Louise Brown som guidar mig runt och skrattar.

Guideturen går runt till regnrummet där jag får agera provdocka i ösregn och i ett annat labbrum står ett löpband och en träningscykel och där testar de plagg i olika temperaturer och i vind för att se att de håller måttet.

– Vi testar även konkurrenters material för att se hur de ligger till, säger Louise. Hittills har vi inte stött på något annat material som matchar våra, framförallt inte efter att vi har tvättat plaggen några gånger.

Gore är ett av de märkligaste företag jag stött på. Att ha en affärsidé som grundar sig på ett material och göra allt möjligt av det låter helt galet men i Gores fall fungerar det alldeles utmärkt. Utan innovativa ingenjörer hade det dock inte blivit någonting och därför är det nog ingen överdrift att säga att Bill Gores tankar om företagskultur har varit minst lika viktiga för framgångarna som materialet ePTFE.