Svensk Handel släppte i veckan sin rapport Läget i handeln 2021. I deras prognoser riskerar 6 000–10 000 butiker att försvinna till år 2030. Men de ser även ett uppsving för det lokala och ökade intäktsmöjligheter med second hand, en marknad som idag omsätter 20 miljarder kronor.
Ni har hört det förr. Pandemin har gjort att den digitala omställningen gick på speed. Och även om den fysiska sporthandeln har klarat sig relativt bra under covid-perioden så är Svensk Handels generella bedömning att antalet butiker kommer att minska i takt med att kunderna gör en större andel av inköpen på nätet. Enligt prognosen med så många som mellan 6 000–10 000 detaljhandelsbutiker till år 2030. Det framkom under en presskonferens nu i veckan.
Störst effekt har e-handelsutvecklingen haft inom sällanköpsvaruhandeln, för varor som hemelektronik, kläder och sportartiklar. Här väntas upp till varannan krona (41–52 %) omsättas på nätet 2030. Även den internationella konkurrensen ökar och upp till var tionde krona kan hamna utomlands inom en tioårsperiod. Samtidigt bedöms mellan 10 000–14 000 arbetstillfällen försvinna utomlands, på grund av att utländska webbhandlare slår sig in på den svenska marknaden.
– Försäljningen på nätet kommer att fortsätta växa och företagen ställer om för att möta kunden där den befinner sig. Butiken kommer fortsatt att spela huvudrollen och för många företag är mixen mellan en stark fysisk och digital närvaro avgörande, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.
På det hela taget har sporthandeln generellt ökat något i försäljning under 2020, med 2,5 procent upp. Allra bäst har det gått för bygg- järn- och färghandeln som ökar med nära 14 procent och försäljningen av el- och vitvaror som ökar med runt 10 procent.
Parallellt har man även märkt av en styrka i det lokala butiksutbudet, som ligger nära kunderna. I en tid då hemmajobb kommer bli vardag finns det möjligheter för ett lokalt utbud, som kontrast till citykärnornas mer anonyma utbud.
För första gången mäts även begagnathandeln (ett tecken i tiden så gott som något), som beräknas omsätta 20 miljarder kronor årligen – och växer. Enligt Svensk Handel så gör de svenska konsumenterna numera i snitt fyra begagnatköp på ett år (och då ingår inte bilköp). Ett fenomen som fick ytterligare skjuts under pandemin och fått epitetet ”från skam till glam”. En intressant detalj är att det främsta argumentet för att handla begagnat var priset, inte miljön – som kommer först på andra plats.