Drygt en miljard kronor. Så mycket beräknas de så kallade blufföretagen omsätta varje år. Men det finns hopp om en bluffaktura dimper ned i brevlådan.
Det hör till vanligheterna att vi tvingas läsa om företagare som blivit utsatta för bedrägerier. Svensk Handel har uppskattat att de så kallade blufföretagen omsätter så mycket som 1,2 miljarder kronor om året. Respektive faktura är oftast relativt liten men den företagare som betalar och därmed ”fastnar på kroken” får många gånger fler fakturor skickade till sig.
– En eländig dag får vi ungefär 100 klagomål inskickade och ett 60-tal telefonsamtal, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.
Blufföretagen använder sig av flera olika tillvägagångssätt för att lura oskyldiga företagare. Ett av de vanligaste sätten är att erbjuda företagaren en hög placering på en sökmotor. Den sökmotor som avses är dock obekant för allmänheten vilket gör tjänsten helt värdelös. En annan variant av samma typ av bluff är blanketter som vid första anblicken ser helt harmlösa ut. Företagaren ombeds fylla i sina uppgifter för att företagets hemsida ska hamna på en sökmotor men i det finstilta, gärna på baksidan av blanketten, står det att kostnaden är 6000 kronor.
Andra blufföretag skickar utan förvarning hem produkter till företagare och kräver sedan betalt medan ytterligare andra skickar ut den klassiska bluffakturan, dvs. en faktura för en tjänst eller en vara som aldrig har levererats eller avtalats om.
– Det finns även den aggressiva typen av telefonförsäljare som ringer upp till en företagare och säger ”du och jag har ett avtal, du har inte betalat och nu är du skyldig oss X antal tusenlappar”, säger Per Geijer. Sedan erbjuder försäljaren företagaren att säga upp avtalet men den ljudinspelning som säljaren då gör kan sedan manipuleras så att det låter som att företagaren beställt någonting.
Det är inte alltid lätt att känna igen ett blufföretag men enligt Per Geijer kan magkänslan guida rätt. Många mindre företagare har ofta bra koll på vilka eller vem de gör affärer med. Finns det en tveksamhet ska man begära ut underlag för det påstådda avtalet. Kännetecknande för blufföretag är att de då surnar ihop och påstår att det är företagarens skyldighet att hålla reda på sina avtal, vilket ett seriöst företag knappast hade gjort. Om företagaren ändå vägrar att betala hotar många blufföretag med kronofogden. Av rädsla för att få en betalningsanmärkning väljer en del då att betala
– Får man en faktura ska man bestrida fakturan på ett sådant sätt att man har kvar bestridandet och det enklaste brukar vara att faxa eller maila bestridandet till blufföretaget, säger Per Geijer. Har man bestridit fakturan så kan det inte gå till någon form av betalningsanmärkning.
Den enda möjlighet som då återstår för blufföretaget är att vända sig till en tingsrätt.
– Och där är det blufföretagets skyldighet att föra fram bevisning om att det finns ett ingånget avtal, säger Per Geijer. De måste kunna visa upp ett påskrivet avtal eller en komplett ljudinspelning. Det räcker inte med två meningar utan hela samtalet mellan parterna ska finnas med. Tingsrätterna har insett att den här typen av bedrägerier sker systematiskt så man ställer krav på att det ska vara schyssta avtal.
På Svensk Handels hemsida finns en varningslista över blufföretag samt riktlinjer för vad man som företagare ska göra om man blir utsatt.