Kaffe i skjortan? Absolut, nästa år blir det verklighet.
Sedan ett par år har fibrer från kokos och bambu vunnit mark som ett naturligt komplement vid tillverkning av sportkonfektion. Nu gör en ny råvara entré på klädmarknaden i Sverige. Från nästa år lanserar nämligen Abacus och Hahnenkamm plagg tillverkade i kaffefiber.
När Hahnenkamm presenterade sin nya golfkollektion för våren 2010 ingick plagg producerade där kaffefiber ingår i tyget i allt från långbyxor tilltröjor i olika kvaliteter. Faktum är att kaffefibern har så många fördelar att Hahnenkamm ersätter Coolmax med kaffe i alla de plagg som tidigare innehållit den syntetiska fukttransportören. Daniel Landström är ansvarig designer för Hahnenkamms golflinje 2010 och gillar den nya textilingrediensen.
– En av fördelarna med kaffet är att det är ett naturligt material som har bra fukttransporterande egenskaper, precis som andra naturliga material, säger Daniel och fortsätter. Fibern har dessutom en inbyggd egenskap som neutraliserar uppkomsten av bakterier och ger därmed ett ökat skydd mot dålig lukt.
Fiber från kaffe ger också ett högt UV-skydd både mot UVA och UVB-strålar. Det som dock gör kaffe vassare än både bambu och kokos är enligt Daniel minimeringen av energislukande tillverkningsprocesser.
– För att bambu och kokos ska kunna användas till klädtillverkning måste materialet värmas upp. Kaffet går istället att använda direkt i sumpform.
Därmed kapas ett led. Dessutom har företaget som tar fram kaffefibern ett avtal med lattejätten Starbucks som numera levererar sumpen till dem istället för att slänga den. Plaggen sys inte helt i kaffefiber utan blandas upp med till exempel bomull vilket gör att det färdiga tyget innehåller mellan två till fyra procent kaffe, förklarar Daniel. Det räcker för att kaffefiberns fukttransporterandeegenskaper ska komma till sin rätt. Om Daniel ska hitta något negativt med kaffefibern så handlar det om små synliga detaljer.
– Det ger inte ett helt vitt tyg, utan mer lattefärgat. Samtidigt syns det inte när du färgar tyget.
Av: Mattias Björklund
