"De senaste tre åren är ett bevis på hur en kris höjer förändringstrycket i handeln."
I januari 2020 var jag på en lägenhetsvisning där mäklaren ursäktade sig och sa att hon helst inte ville skaka hand. Ett virus hade börjat härja i Kina och hon var rädd att bli smittad. När jag och min sambo gick ut från visningen skrattade vi i samförstånd med ett annat besökande par åt hennes märkliga beteende.
Några år av global pandemi senare och med större insikt om framtidens oförutsägbarhet befinner vi oss mitt uppe i en ny kris. Inflationen har visat sig vara mer ihärdig än vad många trott och Riksbanken balanserar på en tunn tråd när de i rekordtakt höjer räntan i landet som huserar Europas näst mest skuldsatta hushåll. Det är en klen tröst att Danmark är snäppet värre än oss i det avseendet.
En ljusglimt är att inflationen i EU och råvaru- och energipriserna är på nedgång vilket kommer spilla över på den inhemska inflationen inom de närmsta månaderna. Men samtidigt tampas handeln med ökade hyres- och lönekostnader, en rekordsvag svensk krona som ger ökade importpriser och inte minst konsumenternas urholkade köpkraft.
Sporthandeln hade ett fördelaktigt utgångsläge efter att ha gynnats av konsumenternas behovs- och beteendeförändringar under pandemin. Till och med jag, som knappast kan klassas som en friluftsperson, köpte ett stormkök.
Visst drabbades sporthandeln av pandemirelaterade utmaningar, men branschens försäljning ökade med 6 procent under åren 2019 till 2021. Kläd- och skohandeln backade med 5 procent under samma period. Förhoppningsvis har dessa tillväxtår möjliggjort investeringar, fyllt på kassorna och rustat branschen för denna nya kris. Men ribban höjs och konkurrensen hårdnar. Det är som att delta i Mästarnas Mästare med nykläckta OS-guldmedaljören Nils van der Poel som motståndare.
Sporthandeln är motståndskraftig mot konjunktursvängningar, men inte immun. Mer kapitalintensiva branscher som möbel- och bygghandeln får ta den största smällen när hushållen blir mer återhållsamma gällande större investeringar. Inom sporthandeln påverkas försäljningen av varor som konsumenter köper sällan och som ligger i det högre prissegmentet mest (främst utrustning). Konsumenternas ökade prismedvetenhet tar sig även andra uttryck. De blir mer benägna att hyra i stället för att köpa, reparera i stället för att slänga och köpa begagnat i stället för nytt. Som svar på förändrade konsumentbeteenden, och för att skapa nya intäktskällor, adderar allt fler retailers cirkulära koncept till sitt erbjudande.
Ett annat exempel på affärsmodellsanpassning är outletkonceptens starka framväxt inom sporthandeln som gjort branschen bättre positionerad för en lågkonjunktur.
De senaste tre åren är ett bevis på hur en kris höjer förändringstrycket i handeln.
Jag kan inte undgå att känna att samma naivitet som jag och de andra visningsbesökarna hade i januari 2020 även kan skönjas i omvärldens förvåning över att Ryssland faktiskt invaderade Ukraina eller att inflationen visade sig vara så svår att vända. Omvärlden förändras snabbare än någonsin och för att fortsätta vara relevanta behöver handlare följa med i utvecklingen. Det är kreativitet och innovationskraft som avgör vilka som går starkare ur lågkonjunkturen.
Hon är ny handelskrönikör i Sportfack!
Säg hej till Emelie Ekholm. Detaljhandelsanalytikern på HUI Research är ny handelskrönikör på Sportfack och kommer skriva om sina tankar, analyser och spaningar här framöver.
Det finns en stor chans att du tagit del av Emelie Ekholms arbete tidigare. Som detaljhandelsanalytiker på HUI Research hjälper hon flera aktörer i konsumtionslandskapet, som till exempel fastighetsägare och logistikaktörer. Men också retailers och branschorganisationer, för att nämna några av de delar av marknaden hon arbetar med dagligen.
Ekholms vardag går ut på att göra allt ifrån trend- och omvärldsbevakning och konjunkturanalyser, till strategiska beslutsunderlag och förändringsarbete. Och jobbet trivs hon med, berättar hon för Sportfack.
– Det är sjukt roligt! Jag är bland annat projektledare för Sportindex, Svenskt Sportforums kartläggning av sporthandelns utveckling, säger hon.
Sportintresset då? För att skriva krönikor i Sportfack är det förstås en fördel att man vet vad våra läsare är intresserade av. Och visst finns där ett sportintresse. Hon själv har sysslat med cheerleading i mer än ett decennium.
– Och det har verkligen färgat mitt sportintresse, och idag följer jag mästerskap i gymnastik med stort intresse.
Från Emelie Ekholm kommer vi kunna förvänta oss att läsa hennes egna reflektioner om handelns utveckling, konjunkturläget och de trender som formar framtiden. Allt detta kommer ofta ta avstamp i de kartläggningar som görs på HUI Research.
Skiljer sig sportbranschen ifrån de ämnen du i vanliga fall täcker och arbetar med?
– Inte direkt, eftersom sporthandeln är en del av konsumtionslandskapet och alla frågor jag arbetar med rör konsumtionslandskapet på ett eller annat sätt.
Vad gör du helst på fritiden?
– Jag har ett stort matlagningsintresse och spenderar mycket tid i köket med att testa nya recept.