Daniel Manfredsson kammade hem drömjobbet via insta

Möt Daniel Manfredsson som fick drömjobbet hos Cannondale via sitt Instakonto. Cannondale trodde dock först att han var industrispion...


Daniel Manfredsson kammade hem drömjobbet via insta
Foto: Privat

Det vimlar inte av svenska designers hos internationella cykelvarumärken. Så när Sportfack fick nys om att Daniel Manfredsson boendes i Årsta börjat rita cyklar åt klassiska Cannondale så ville vi självklart veta: hur gick det här till? För den 38-årige industridesignern, bördig från Örebro, var det knappast någon spikrak väg till drömjobbet. Snarare en cykelstig kantad av krumsprång. Sommaren 2018, då Daniel arbetade med att designa bland annat gräsklippare åt Husqvarna, utreddes han för ADHD. Han hade ett bra jobb men kände ingen större lust till det. Efter ett par möten fick Daniel ett råd av sin psykolog: ”Du, att designa cyklar verkar göra dig glad. Kan du inte testa att lägga upp dina finaste byggen och visa andra?” Det blev knuffen i ryggen som Daniel behövde. Han fortsatte att lägga sinnessjukt med tid på sina specialdesignade tvåhjulskreationer. Samtidigt samlade han de fördigskruvade cyklarna på ett Instagramkonto som han döpte till ”Local Bike Chop” där Daniel Manfredsson verkade under sitt alter ego DAMN. Cyklarna är mer konstverk än cyklar. Ytor, lackval, minsta skruv och del är vald efter omsorg som om varje bygge vore det sista. 

Du verkar ha förmågan att kunna lägga enormt mycket tid på detaljer? 
–  Ja. Är det något jag brinner för så lägger jag ned 2000 procent i det. Hela idén som kom från min psykiatriker växte via Instakontot och jag tänkte: kan jag promota mig själv så här kanske? 

Svaret blev ett rungande ja. Kontots allt fler följare skrek rakt ut sin kärlek till Local Bike Chops datorritade framtidscyklar från Canyon, Bianchi och Specialized. Och när Daniel satte sågen i beiga standardcyklar och i sin cykelverkstad skapade upphottade mästerverk såg följarna nirvana. Framför allt var det ett varumärke, grundat 1971 i Bethel, Connecticut, som gavs extra omsorg av DAMN. Idag har Daniel sju Cannondalemodeller, alla i egen design.

Varför föll du just för Cannondale?
– Jag har alltid varit svag för Cannondales speciella design. De gör egna komponenter och det finns det där lilla extra i deras cyklar. Det är många märken som köper in en katalogram och slänger på en logga. Men Cannondale har kvar den där envisheten och frågar sig själva; ”går det att göra på ett annat sätt?”

Och efter två års design via ditt Instagramkonto blev du hittad av just Cannondale. Vad hände egentligen?
– Precis innan Cannondale skulle lansera en ny modell av sin Topstone hösten 2018 la jag upp min design av den. En av deras produktionsdesigners såg min design. Han frågade faktiskt internt har han berättat efteråt; ”har vi en läcka?” skrattar Daniel. Sedan höll vi kontakten fram till i höstas då jag fick jag ett jobberbjudande om en designertjänst.

Hur arbetar ni under pandemin?
– Jag sitter i Årsta nu och jobbar mest mot Tysklandskontoret (Cannondale har fyra olika designkontor spridda över världen). Det funkar även om man saknar att spåna spontant kring idéer. Jag jobbar med min drömpryl och för mitt drömmärke. 

Hur är Cannondale som arbetsplats?
– Alla är cykelnördar och oavsett vad man gör i företaget är man kär i produkten! Och så är det som vanligt när det handlar om produktion; någon försöker hålla priset nere, men det finns också alltid någon som vill undersöka om vi ändå inte kan göra den där lilla detaljen lite bättre.

Vad jobbar du på just nu?
– Jag får inte säga så mycket mer än att jag jobbar med en ikonisk Cannondalemodell som ska få drastiska förändringar. Det är en ganska klurig nöt att knäcka för det är stora variationer över världen. En cykel kan vara dyr på en marknad och billig på en annan. Och även användningsområdena varierar väldigt mycket, tävlingscykel i ett land kan vara vardag i ett annat.

Efter corona, vore det inte roligare för dig att vara på plats bland nördarna?
– Det tror jag absolut. Och även för resten av familjen. Barnen kommer att ha noll problem att lära sig ett nytt språk och säkert skulle de tycka det är spännande att bo utomlands. Eller så kanske bara jag pendlar. Corona har öppnat upp för att jobba var som helst.

*Artikeln publicerades ursprungligen i SPF nr 3/21.