Ny forskning ska mäta skaljackans livslängd

Att få en global branschstandard för att mäta livslängden på funktionskläder kan bli verklighet inom en överskådlig framtid. Forskningen ska genomföras i Sverige – på initiativ från membrantillverkaren Gore.

Hur mäter man livslängden på en skaljacka? Svaret är att det är väldigt svårt, men om några år kanske vi har bättre verktyg för att hantera problemet. Nu inleds ett stort forskningsprojekt på Sports Tech Research Centre i Östersund, där målet är att reda ut – en gång för alla – vad det är som gör att en skaljacka blir utsliten. 

– Cirka 80 procent av produktens ekologiska avtryck sker under produktionen. För att kunna sprida ut fotavtrycket över så lång tid som möjligt så är det viktigt att saker håller länge, att vi köper färre saker, och att vi tar hand om dem, säger Marie Måwe, hållbarhetsexpert på membrantillverkaren Gore. 

Forskningsprojektet är initierat av hennes team på Gore, med drivkraften av ett långsiktigt önskemål om att lyfta kläders livslängd och ”durability” högre upp på agendan. Men eftersom målet är att skapa något som hela branschen kan ta del av så är det av vikt att projektet kan genomföras av en oberoende part. Att valet föll på just Mittuniversitetet i Östersund är mer eller mindre en slump. I jakt på forskningsinstitutioner upptäckte Marie Måwe att det här fanns en doktorand som redan hade påbörjat projektet med forskning på livslängd för skaljackor på begagnatmarknaden. 

– När vi kom till Sports Tech så insåg vi att vi hade samma tänk, de fattade verkligen det här med funktion. Jag blev eld och lågor och vi började genast utreda om vi kunde vara med, göra samma sak fast mycket större. Nu kommer det att handla om hundratals jackor, säger Marie Måwe. 

Drömmen är att inte bara mäta och kartlägga plaggens livslängd, utan även skapa mätverktyg för att ge branschen stöd: Tydliga mål för att branschen ska kunna benchmarka sig själva i sin produktion. En tydlig kategorisering som agerar stöd för konsumenter när de ska välja sina nya kläder i butik. 

– Och dessutom kommer andrahandsjackan spela en viktig roll i framtida cirkulär ekonomi, hela second hand-branschen längtar efter ett sätt att dela in produkterna i kategorier. Hur ska du kunna berätta för kunden att jackan fortfarande funkar, trots att den är begagnad?

Några av de 40-tal varumärken som tackat ja till att delta i projektet. Här syns alltifrån svenska Fjällräven och Haglöfs till amerikanska Burton. Foto: Elinor Karlin
Första steget är att forska på skaljackor. När metodiken är klar kan man fortsätta med andra produktkategorier. Foto: Elinor Karlin

Projektet drivs helt och hållet av Sports Tech Research Centre och finansieras av statliga forskningsmedel. Marie Måwe poängterar att Gore står utanför metodiken i projektet och att de inte får några konkurrensfördelar av forskningen. Det de däremot har bidragit med är ett stort kontaktnät, vilket har varit en fördel när man rekryterat varumärken som ska bidra till forskningsarbetet. Hittills har ett drygt 40-tal klädtillverkare tackat ja, varav fyra är membrantillverkare. Det är alltså inte bara Gore-texjackor som ska undersökas och deltagarna verkar på en europeisk och global marknad. 

– Förhoppningen är att detta ska bli en gemensam branschmetod för funktionsjackor. För att det ska funka måste projektet spegla marknaden med så många typer av funktionsjackor, material och användare som möjligt, givetvis inte bara Gore-tex. Ju fler företag som deltar, desto bättre blir resultatet. 

Från Mittuniversitetets sida leds forskningsarbetet av Judith Waller, universitetslektor på Sports Tech Research Centre. Hon är projektledare och ansvarar för alltifrån att ha kontakt med företag som är intresserade av att delta i projektet, till att ta hand om de hundratals funktionsjackor de fått skickade till sig. 

– Vi har ett förråd som vi döpt om till ”Garderoben” nu. På konsumentsidan är vi nog uppe i 130 jackor, det är superkul att det finns så stort intresse för det här. 

Det är inte bara friluftsjackor de tar in, utan även professionell utrustning från till exempel polis och räddningstjänst som har höga krav på funktion i sina kläder. De är fortfarande öppna för att ta in fler företag i projektet. Fram till årsskiftet har de sagt att de kan ta in flera varumärken och jackor. 

– Vi vet att många är rätt upptagna och därför har vi satt en låg tröskel för att kunna delta. Vi vill att de skickar in utslitna jackor, och kanske deltar i något möte under projektets gång. Vi hoppas att de är intresserade så att vi kan hålla dialog med branschen. Projektet ska bli användbart inom industrin – det behövs samverkan mellan industri och forskare, säger Judith Waller. 

Kommer ni ha resurser nog att hantera allt material?

– Ja, vi har satsat på projektet och det är prioritet för oss att göra något värdefullt av det. Med den stora kvantiteten av jackor som vi har fått in så kan vi bidra till något mycket större, säger Judith Waller.

FAKTA // Forskningen sker på utslitna jackor

– Alla deltagande varumärken samlar in de mest utslitna skaljackorna de kan få tag i och skickar in till Sports Tech Research Center på Mittuniversitetet i Östersund. 

– Därefter börjar detektivarbetet: Varför har användaren ratat den här jackan? Är det blixtlås eller knappar som gått sönder? Finns det hål? Känner man sig blöt?

– Därefter ska åldrandet replikeras i labbmiljö. Målet är att hitta ett åldringsprotokoll som visar vilka faktorer som spelar roll. Alltifrån UV-strålning till tvätt, svett och nötning kan testas. 

– Fokus ligger på funktionsjackor som ska vara vattentäta och ha god andningsförmåga. 

– En forskningsrapport publiceras förhoppningsvis under 2025. 

– Intresserad av att delta? Kontakta Judith Waller (judith.waller@miun.se) innan årsskiftet. mer information finns på Mittuniversitetets hemsida.

[ajax_load_more seo="true" single_post="true" single_post_id="32964" single_post_order="previous" single_post_target="#main" post_type="post" scroll_distance="-500" pause_override="true"]