TaylorMade satsar på premiumputters

Lanserar nya serien TP Reserve med precisionsfrästa huvuden.

Artikeln publicerades först på Svenskgolf.se

Efter de senaste årens framgångar med den teknologiskt drivna Spider-serien väljer nu TaylorMade att introducera en ny putterlinje som designmässigt hör hemma på den andra änden av skalan.

TP Reserve tar avstamp i putters som är precisionsfrästa i mjukt rostfritt 303-stål. De är präglade av ett tidlöst och avskalat formspråk där skårorna på träffytan står för den främsta innovationsgraden, då de primärt utformats för att stärka huvudets mjuka träffkänsla. Skårorna är linjärt utpositionerade över träffytan och ska främja att det distinkta ljudet inte förändras, oavsett var på bladet du träffar.

TP Reserve-familjen består av tre blad- och tre malletmodeller – där merparten av dem bygger på klassiska huvuden från den tidigare TP-linjen. Samtliga får en prislapp på 5 000 kr när de når ut i butik den 18 augusti.

B11 och B13 har en geometrisk design som framhäver huvudenas precisa kanter och en tunn topplinje. Dessa har också fått en något längre bladlängd jämfört med TP Juno-modellen, som både B11 och B13 har hämtat kraftig inspiration från. Den sistnämnda är för övrigt den mest tåviktade modellen i hela TP Reserve-linjen.

B29 har utformats med mjukare linjer och bygger till stor del på den tidigare TP Soto-modellen.

B31 utgår från TP Del Monte, där massa har flyttats från träffytans mitt ut till kanternas balanserande vingar – i syfte att öka huvudets MOI. Detta är den enda bladputtern i serien som är utrustad med en bottenplatta, som främst finns där för att förbättra ljudet vid träffögonblicket.

M21 och M27 har tydligt släktskap med TP Bandon, vars design levererar hög MOI och rent visuellt förenar geometriska linjer med mjukare kantpartier.

M33 och M37 är helt nya TaylorMade-huvuden som har utformats med rundare linjer. Detta är det enda TP Reserve-huvudet som kommer med en siktstreck på toppen, vilket används tillsammans med bakpartiets två linjer.

M47 har en design som befinner sig i gränslandet mellan blad- och mallethuvuden. Den har den bredaste topplinjen av de tre mallethuvudena i serien och har ett bakparti med gradienttjocklek.