Omsättningen i sportbranschen har mer än fördubblats de senaste tio åren. Men är det ett utslag av en bransch på frammarsch eller en hel detaljhandel på frammarsch? Sportfack har tittat på hur sportbranschen utvecklats jämfört med andra branscher i detaljhandeln sedan sekelskiftet.
Den svenska sportbranschen har haft en makalös utveckling sedan sekelskiftet. Inte ens finanskrisen som började i Sverige under 2008 och kulminerade under 2009, kunde rubba svenska sporthandlare. Tvärtom ökade omsättningen (i fasta priser) från 18,4 miljarder kronor 2008 till 20,6 miljarder 2009. Förra året slutade omsättningen på 21,8 miljarder kronor.
Snörika vintrar de senaste åren ligger bakom en viss del av ökningen. Men det är inte hela förklaringen. Faktum är att hela detaljhandeln har utvecklats väldigt starkt sedan mitten av 90-talet.
– Den utveckling som vi har sett de senaste tio åren har varit exceptionellt bra, säger Ulf Rämme, senioranalytiker på Handelns Utredningsinstitut (HUI). Framförallt handlar det om att utbudet fullkomligt exploderat samtidigt som vi har haft fallande priser. Det har lett till ökad konsumtion.
Detaljhandeln brukar delas in dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel. Medan dagligvaruhandeln hade en ganska måttlig utveckling mellan 2000 och 2010 (+24%) ökade sällanköpsvaruhandeln med 78 procent. Bland vinnarna inom sällanköpsvaruhandeln återfanns till exempel järn- och bygghandeln (+94%) och elektronikhandeln (+450%) medan branscher som klädhandeln (+50%) och skohandeln (+60%) i det här sällskapet får räknas som förlorare trots en positiv utveckling.
Jämfört med övriga branscher i sällanköpsvaruhandeln är sportbranschen en av de klara vinnarna. År 2000 omsatte sportbranschen drygt tio miljarder kronor i fasta priser, 2010 omsatte branschen 21,7 miljarder vilket var en ökning med 110 procent. Tvåa i klassen med andra ord.Bakom framgången döljer sig flera förklaringar. Dels har vi sedan ganska många år en pågående hälsotrend i samhället där allt fler väljer att motionera regelbundet och det har givetvis gynnat sportbranschen. Men framförallt handlar det om branschglidning.
– Konsumenterna har gått mot en livsstilskonsumtion av kläder, det har till exempel blivit en livsstil att bära friluftsgrejer även i stan. Parallellt med det har sportbranschen börjat erbjuda ett basutbud av kläder och därigenom börjat matcha den traditionella klädhandeln. Idag är framförallt de större kedjorna beklädnadsföretag i mycket större utsträckning än tidigare och det är den här branschglidningen som är en av de stora förklaringarna till varför sporthandeln har gått så bra, säger Ulf Rämme.
Även för de närmaste åren ser utvecklingen god ut enligt HUI:s prognoser. Ulf Rämme menar att det inte är otroligt att vi får se en ganska kraftig tillväxt med en ökning på ungefär 3,5 procent årligen.
Men det är på kort sikt. På längre sikt är det vanskligare att prognosticera. För två år sedan presenterade HUI rapporten Härifrån till framtiden som tittar på detaljhandeln fram till 2025. I rapporten utgår författarna från en svensk ekonomi i balans, en reporänta kring 4–4,5 procent och gör bedömningen att detaljhandeln i genomsnitt ökar med omkring 3 procent per år. I rapporten har författarna visserligen inte tittat branschspecifikt men sportbranschen återfinns i det branschkluster som spås få en ganska kraftig tillväxt fram till 2025.
– Men å andra sidan är den här rapporten baserad på att vi inte får inte får ett skifte i konsumtionskulturen och det kan mycket väl komma. Detaljhandeln som helhet är konkurrensutsatt från annan konsumtion. Folk konsumerar mer resor och mer upplevelser som spa-behandlingar och bio- och teaterbesök. Och ökar den konsumtionen ytterligare drabbar det detaljhandeln som helhet.