Sportfisket i Sverige är en av landets största fritidsaktiviteter. Årligen beräknas 1,5 till 2 miljoner svenskar doppa en krok i någon av landets sjöar, åar eller kustvatten. Med ökade satsningar på fiskvård och upplevelseturism skulle den siffran kunna öka ytterligare.
Exakt när fisket tar steget från mat till nöje går inte att säga men 1496 kommer avhandlingen The Treatyse of Fysshynge Wyth an Angle. Det är en avhandling om att fiska med krok och forskarna tror att nunnan Dame Julian Berners skrev den. Avhandlingen ingick i Book of St Albans som tog upp olika saker som den engelska överklassen kunde hänge sig till. Nunnans avhandling får ett stort inflytande på sportfiskets utveckling. Hon lyfter fram sportfiskaren som en naturdyrkare och idealist och att de som verkligen anammade sportfiskarsjälen själva tillverkade sitt spö och sina linor och drag.
Knappt två hundra år senare kommer Izaak Waltons The Complete Angler som handlar om konsten att fiska och med den etableras begreppet sportfiskare. The Complete Angler är en klassiker som kommit i över 300 olika utgåvor sedan första utgåvan 1653. Samtidigt börjar nålmakarna härda krokar vilket är ett stort framsteg för fisket.
Den tekniska utvecklingen av sportfiskeutrustningen står under lång tid och stampar. Länge är det som används en lång trästång med en lina av hästtagel fastbunden i toppen och enkla flugor. På 1800-talet kommer det fiskerullar som påminner om dagens multiplikationsrullar och vid seklets mitt tar sportfisket steget från de rika till att även utövas av andra grupper i samhället. Under dessa år försöker sportfiskare själva utveckla flugfiskespöet för att få fram ett bättre kastredskap till torr- och våtflugorna.
1846 bygger en amerikansk fiolbyggare det första splitcanespöet i bambu. Sportfiskaren får nu ett smidigare och lättare spö som ger längre kast. Linorna var länge inget att hurra för men på 1870-talet utvecklas den oljeimpregnerade silkeslinan som tredubblade kastlängden. 1898 ”uppfinner” marinbiologen Charles Frederick Holder big game fishing. Hans böcker och artiklar om jakten på de stora fiskarna, som blå marlin och tonfisk, lockar många till sporten.
Multiplikationsrullen får fäste hos en större grupp sportfiskare, som havsfiskare, i USA i början av 1900-talet. Haspelrullen gör samtidigt intåg och plötsligt kan sportfiskarna kasta längre och slippa trasselbona som är vanliga med multiplikationsrullen.
Nästa stora utvecklingshopp i sportfiskehistorien kommer strax före andra världskriget då glasfiberspöet och syntetlinorna uppfinns. Billigare och bättre utrustning gör att fler har råd att sportfiska. På 70-talet kommer de första kolfiberspöna – mycket dyra – men de har excellenta kastegenskaper. Priset gör att glasfiberspöna lever vidare men idag har priserna sjunkit och i princip är kolfiberspön tillgängliga för alla. Linorna har också utvecklats. Fireline – en lina av världens starkaste syntetfiber, Microdyneema – ökar kastlängden och linans stumhet gör att sportfiskaren får direktkontakt med fisken.
Klubbar och aktiva
Idag finns det över 400 svenska sportfiskeklubbar från norr till söder. Sportfisket spänner över ett enormt fält. Där finns allt från trollingfiske, flugfiske efter lax, harr och öring i sjöar, åar och hav, vrakfiske efter torsk och långa, abborrmete, riktat artfiske som till exempel de som specialiserat sig på karpfiske ”flodens drottning” och har flöten med radiosändare till arttävlingar där det gäller att få upp så många olika fiskarter som möjligt.
Sportfisket är nästintill en folksport. Enligt SCB:s siffror från 2006 visade det sig att 15 procent av befolkningen mellan 16 och 74 år fiskade minst en gång om året. De vigde 14 miljoner dagar till sporten och 40 procent av fritidsfiskarna stod för 90 procent av dessa dagar. Hälften av dessa dagar förbrukas mellan juni och augusti. Av den miljon svenskar som fiskade var 650.000 män och 350.000 kvinnor. Av dessa kom 840.000 från landsbygden och 160.000 från städer med mer än 300.000 invånare. De drog tillsammans upp 18.800 ton fisk, bland annat 3.524 ton gäddor, 3.084 ton abborre, 1.034 ton öring och 526 ton gös (siffrornas giltighet är ifrågasatta). Nittiosex procent använde handredskap när de fiskade medan 22 procent då och då även använde mängdfånganderedskap som nät och ryssjor. De vanligaste skälen till att man fiskade var avkoppling, naturupplevelse och chansen att fånga fisk ihop mer familj och vänner.
Fiskeplatser och regler
Sverige är med sina 96.000 sjöar och 250 mil kust som gjort för sportfiske. 1985 blev det fritt fram att med handredskap fiska längs våra kuster och i sjöar som Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. Det finns flera heliga platser för sportfiskarna. Ett par av dessa är Mörrumsån och Emån. Den 22 mil långa Emån ståtar till exempel med världsrekordet för havsöring, 1993 fångades det en som vägde 15,3 kg. Mörrumsån och havsöringspremiären är en dröm för många. Under sommaren finns fiskepaket i Mörrumsån med fyra övernattningar och tre fiskedagar för 2.900 kronor. Andra drömmer om att fånga en gullspångslax i Vänern, ta ett sjöflygplan in i den lappländska vildmarken för att fiska harr och öring, dra upp en gädda på över tio kilo eller resa till Norge och fånga en hälleflundra. Fast de allra flesta fiskar runt husknuten.
Reglerna för hur sportfisket ska bedrivas varierar, men huvudsyftet med fredningstider, fredade arter och storleksregler är att se till att det även i framtiden finns fisk att fånga. Till exempel gjorde 5 cm extra på gösens minimått (från 40 till 45 cm) i Hjälmaren att fångsterna ökade med 172 procent efter några år.
Utrustning
Sportfiskaren kan i princip lägga ner hur mycket pengar som helst på sin hobby. En flugfiskare kan lätt spendera 10.000 kronor på att köpa vadare, flytring, flugspö, rulle, väst, polaroidglasögon, flyt- och sjunklinor, flugbindningsutrustning osv. Trollingfiskaren lägger ner ännu mer. Det kan börja med en båt för ett par hundratusen kronor. Sedan tillkommer till exempel åtta trollingspön med rullar, paravaner, drag, ekolod, linor, flytoverall, båttrailer och spöhållare. Nu behöver allt inte vara extremt utan många köper ett fiskeset för 500-1.000 kronor som innehåller kolfiberspö, haspelrulle och lina som fungerar bra till både gädda och havsöring. Ett enkelt rofyllt metspö för abborrfiske kostar inte många kronor.
Tillväxtpotential
Hur sportfisket kommer att utvecklas är beroende av faktorer som att skapa bra livsbetingelser för fisken i både hav och sjöar där människor bor. Och om att få unga intresserade av natur och sportfiske. För ett par år sedan gjorde Fiskeriverket en enkätundersökning bland 1.300 företag som bland annat sysslade med fisketurism. De hade generellt en positiv syn på framtiden. Det som oroade var just tillgången på fisk som allmänt visar vikande siffror för de viktiga matfiskarna som gädda, abborre, gös, torsk, lax och öring. Grunden för en bra tillväxt inom sportfiskenäringen finns men den kommer inte av sig själv utan det behövs pengar till fiskevård. Idag satsar staten 25 miljoner kronor trots att statens egna utredningar har kommit fram till att det skulle behövas 100 miljoner kronor om året. Sverige har allt som krävs för ett växande sportfiske och en växande upplevelseindustri. Men det krävs hårt arbete av alla från grossister och sportfiskeföreningar till butiker och politiker.
Av: Tore Tobiasson
