Kompressionsplagget är egentligen ingen ny uppfinning. Mormors stödstrumpor har funnits sedan länge och kompressionsplagg har också använts i olika rehab sammanhang. Skillnaden idag är att kompressionsplaggen hjälper både motionärer och elitidrottare att prestera bättre.
När någonting nytt dyker upp i sportbranschen hakar många på. Det som började som hjälpmedel för människor med muskelskador eller åderbrock har idag blivit en hightechprodukt för sportutövare.
De första elitidrottarna att använda kompressionsplagg var tyngdlyftarna och sprinterlöparna. Avsikten var att försöka stötta musklerna, begränsa musklernas expansion och utnyttja det i form av större effekt och mer kraft. Många av de stora sportföretagen har hakat på trenden och tillverkar såväl kompressionsstrumpor som tajts och hela kompressionsdräkter.
Det dominerande materialet är Lycra kombinerat med diverse andra fibrer. Det var australiska företag som gick i bräschen för utvecklingen av kompressionsplaggen som inleddes för över tio år sedan. Till exempel företaget Skins som också gjort entré på den europeiska marknaden höll på i åtta år på 90-talet och testade och utvecklade kompressionsplagg. Arbetet gjordes i nära samarbete med Australian Physiotherapy Association för att hitta det optimala kompressionsplagget för tävlingsbruk.
Poängen med kompressionsplagg är att de dels ger stöd åt muskulaturen dels ökar blodgenomflödet i musklerna vilket i sin tur påskyndar återhämtningen. Även slaggprodukter som mjölksyra och karbondioxid transporteras snabbare ut ur muskelfibrerna om kompressionsplagg används. Det hävdar i varje fall tillverkarna.
– Tidigare kunde vi bara mäta trycket på musklerna i vila men idag finns teknologi som gör det möjligt att mäta trycket i en muskel som arbetar. Det är totalt nytt och har hjälpt oss utveckla våra kompressionsplagg, förklarar Christian Scheffold på Skins.
Förutom de muskulära effekterna ska kompressionsplaggen transportera bort svetten effektivt för att hålla kroppen varm och torr eller sval och torr. Det är viktigt både på sommaren och vintern. Ofta är de moderna kompressionsplaggen också antibakteriellt behandlade för att minska otrevlig lukt.
Då företag som Adidas, Nike, Craft, X-Bionic, 2XU, Under Armor och Casall hakat på trenden kan vi se olika filosofier i kompressionstänket. Vissa pläderar för totalkompression, det vill säga en heldräkt som ger ett jämnt tryck över både bål, ben och armar. Andra förespråkar partiell kompression där trycket appliceras enbart på vissa muskelgrupper.
Några tillverkare har nöjt sig vid tillverkning av till exempel kompressionsstrumpor för att nå önskad effekt. Även hur plaggen är sydda skiljer sig åt mellan de olika leverantörerna och återspeglar skillnaderna i synen på kompression. Vissa, som till exempel 2XU använder tjockare Lycratrådar nertill och ju närmare hjärtat man kommer desto tunnare blir Lycratråden i plagget.
X-Bionic har å sin sida kommit fram till att ett jämnt tryck inte är det optimala för musklerna, därför har varumärket ett varierat ribbmönster i sin väv.
– I allmänhet vet folk rätt lite om kompressionsplagg, där har vi mycket att göra, konstaterar Svein Andersen på Enjoy Sport som är distributör för det australiska märket 2XU. Men många som provar plaggen känner direkt en skillnad både under och efter träningen.
En del tillverkare förespråkar användning av plaggen under själva träningen eller tävlingen. Andra föredrar att ta på sig plaggen efter ansträngningen för att på det sättet påskynda återhämtningen. Vissa pläderar till och med för att man ska sova i plaggen för att uppnå maximal nytta.
Även om den huvudsakliga målgruppen för dessa kompressionplagg är aktiva motionärer eller tävlingsidrottare vill tillverkarna också nå andra grupper. Speciellt då för rehabändamål men också för människor som reser ofta och långt och tvingas sitta stilla i flera timmar ombord på flygplan.
Att försöka lansera helt nya uppfinningar är både kostsamt och tar tid. Använder tillverkarna däremot toppidrottsmän som skyltdockor blir genomslaget större. När toppidrottare som 400-meterslöparen Jeremy Wariner, långdistanslöparen Paula Radcliff eller elitcyklisten Thor Hushovd har använt kompressionsplagg framgångsrikt ger det både cred och bra marknadsföring för produkterna. Dessutom kan de som tvivlar på kompressionsplaggens nytta fråga sig varför toppidrottsmän väljer att använda någonting om det inte ger någon effekt.
Utan tvekan är den vanliga motionären nyfiken på kompressionsplagg så se till att ha några märken i butiken nu när efterfrågan finns.
Av: Christer Flythström
