Skridskorna ska sitta som ett andra skinn på foten, skydden ska knappt kännas och handskarna ska följa handens rörelse - det är komfort som gäller för hockeyprylarna i höst.
Det är sällsynt med innovationer som innebär en lika stor förändring som carvingskidan. Oftast handlar det om mindre innovationer. Förändringen sker gradvis och den stora skillnaden känns först när du plockar upp en några år gammal produkt och jämför den med en sprillans ny. Så känns det på hockeysidan inför höstens släpp. Det händer saker, inget snack om det, men något som tangerar skillnaden mellan trä- och kompositklubban får vi inte se.
På skridskosidan är komfort ledordet. En låg vikt är fortfarande viktig men i första hand är det hur skridskon sitter på foten som är det viktigaste. Och den ska gå att anpassa efter spelarens fot ännu mer än tidigare. Många spelare lever i sina skridskor med flera ispass per dag, då kan minsta lilla utväxt ge smärtor och i förlängningen en sämre prestation. Det försöker tillverkarna komma runt genom att ta fram formbara skridskor som sitter riktigt, riktigt bra efter en enskild individs fot.
Till komforten hör även fotklimatet. Hål i botten som fungerar som svettkanaler och innerfoder som suger upp svett och sedan transporterar bort den, är några lösningar för att få ett torrt och bra klimat inne i skridskon. Att få bort svetten är viktigt.
En blöt fot glider omkring och kan ge skavsår och dessutom kan skridskon bli bra mycket tyngre. Allt krut som har lagts på att få en lätt skridsko kan vara bortkastat om svetten inte har någonstans att ta vägen.
Tillverkarna jobbar även på att få till en bra kombination mellan styvhet och flex. Proffsen vill ha styva och stabila skridskor men samtidigt måste det finnas utrymme för bra flex som kan ge bra kick i frånskjutet. Dessutom ska inte inåkningsfasen vara alltför lång, strävan är att den ska försvinna helt.
Skydden följer samma mönster som skridskorna i viss mån. Passformen är central. Spelaren ska inte känna av skydden och när han rör sig ska skydden röra sig med kroppen och inte hindra rörelserna det minsta. Men utvecklingen sker inte på bekostnad av deras huvuduppgift. Trots att skydden ska vara allt annat än bulliga ska de skydda ordentligt och därför ska de sitta exakt där de behöver skydda.
Även handskarna ska vara smidiga. Här finns visserligen ett brett utbud. Vissa spelare föredrar de större varianterna medan andra hellre spelar med mindre handskar, men gemensamt är att handskarna är byggda efter handens rörelse och trenden pekar något mot en tightare passform.
En mer tydlig trend är syntet. Det kommer alltid finnas spelare som föredrar skinn för känslan men allt fler tillverkare lägger lejonparten av sin tillverkning på syntet. Syntet är hållbarare men framförallt torkar syntethandskar mycket fortare än skinnhandskar och det föredrar de flesta spelare.
Likaså föredrar de allra, allra flesta spelarna komposit. Det är kompositklubbor tillverkarna satsar på och det är där det händer mest. Under flera år har ekvationen varit hållbarhet kontra vikt. Många vill ha en låg vikt men klubban måste på samma gång tåla visst stryk. Många framsteg har gjorts så i år ligger fokus inte där. För att få en riktigt bra känsla i puckhållningen måste balansen mellan skaft och blad vara rätt och det är det som engagerar tillverkarna.
På hjälmsidan finns ingen stor trend. Snarare handlar det om en fortsättning på redan inslagen väg. Till exempel ska hjälmarna precis som tidigare år inte vara bulliga utan istället fördela smällen över en större yta. Tillverkarna fortsätter även att jobba på ventilation och justeringsmöjligheter.
Precis som för skridskor är det viktigt att hjälmen går att anpassa efter en enskild individs huvud så bra som bara är möjligt. Dessutom ska det vara enkelt. Ventilationen handlar både om komfort och om prestation. Med ett kylt huvud har spelaren större chans att fatta rätt beslut ju längre matchen går.
Av: Magnus Reithner
