Sämre ekonomiska tider väntar Sverige. Branscher som möbler, byggvaror och elektronik kan räkna med en rejäl nedgång i kassaflödet under nästa år. Sportbranschen hör dock inte till sorgebarnen - historiskt sett har branschen klarat sig väl. Men någon större tillväxt är inte att räkna med, på sina håll kan den till och med bli negativ.
Jonas Arnberg har jobbat som konsult och analytiker på Handelns Utredningsinstitut sedan 2000. Idag är han tillförordnad vd och jobbar främst med frågor rörande detaljhandelns konjunktur- och försäljningsutveckling.
Är Sverige på väg mot en lågkonjunktur?
– Ja, utan tvekan men hur lång den blir är fortfarande oklart. Den panik som varit under hösten och de varsel som har kommit, fortsätter det så råder det ingen tvekan om att lågkonjunkturen också blir långvarig. Kanske närmar vi oss då det scenario som vi hade i början av nittiotalet då det gick väldigt dåligt för handeln med flera år av negativ utveckling. Men det kan också bli en lightversion som liknar den lågkonjunktur vi hade kring år 2000. Då påverkades inte handeln så mycket eftersom arbetslösheten inte blev särskilt hög.
Hur ser prognosen ut inför 2009?
– På grund av turbulensen under hösten har alla prognosmakare skruvat ner sina prognoser och de spår att 2009 blir ett år med nolltillväxt. Det de ändå hoppas ska driva på utvecklingen är bland annat konsumtionen eftersom det kommer skattelättnader. Hushållen kommer också att få lägre räntor och det kommer att bli lägre inflation vilket kommer att kunna öka köpkraften för dem som har jobb. Men frågan är också hur tuff lågkonjunkturen blir i Europa eftersom de länderna är viktiga beställarländer för svensk industri. Om svensk industri fungerar bra då har vi jobb och då kommer också handeln att gå bra. Men blir det utdraget i övriga Europa och de varsel vi har sett sista tiden också förverkligas och folk börjar förlora sina jobb, då kommer handeln att påverkas.
På vilket sätt kommer en lågkonjunktur att påverka detaljhandeln?
– Hela handeln drabbas, från extrema kapitalvaror ända till livsmedel som är en nödvändighetsvara. Vi börjar se det redan nu och det har vi även sett i tidigare lågkonjunkturer. Men branscherna drabbas på lite olika sätt. Hårdast drabbas utan tvekan branscher som möbler, byggvaror och elektronik, prylar som kostar mycket pengar. Där har vi redan nu en ganska rejäl nedgång och det har att göra med att det dels är dyrare att låna pengar men det hänger också ihop med att boendepriserna inte går upp. Folk kan inte förvänta sig en värdeökning på sina bostäder och då är de inte likna sugna på att låna via huset för att konsumera prylar som de har varit de senaste åren. Möbler, byggvaror och elektronik har ju varit särskilt gynnade de senaste åren. Så fort folk har köpt nytt hus har de passat på att renovera köket och köpa ny soffa och tv. Nu sitter folk i sin gamla soffa ett tag till.
Hur har sporthandeln påverkats historiskt sett?
– Det tycks vara så att sport kommer undan relativt väl. Konsumenterna är inte beredda att spara på allt; hälsa och mat brukar klara sig bra och där kommer sport in. Men man måste tänka på att sporthandeln har haft några väldigt bra år; i år till exempel är det en av de branscher som har gått bäst. Den höga tillväxten kommer att försvinna och det kan bli en negativ marknadstillväxt under nästa år om det blir ett svagt handelsår. Det finns en hög dos av icke-behovsstyrda produkter där också som konsumenter kan spara in på. Vi tror inte det men det är möjligt.
På segmentnivå, finns det några skillnader i konsumtionsmönster?
– Vi ser att skohandeln går väldigt svagt. Den skohandel som är kopplad till skor som ses som accessoarer, skor som byts ut väldigt ofta för att konsumenterna ser dem som mode, den typen av konsumtion drar man ner på direkt när man får mindre pengar. I den mån sporthandeln har den typen av spontanköp så kan det verkligen försvinna. Sporthandeln har ju också en del dyrare grejer i form av skidor och de segmenten kan gå svagare men det är väl framför allt bundet till väder. Får vi en kall vinter spelar det större roll för skidförsäljningen än konjunkturen. På grund av konjunkturen kan det till och med vara så att många väljer att semestra i svenska fjällen i vinter istället för utomlands och då kan skidförsäljningen gå upp av den anledningen.
Tenderar folk att lägga mer pengar på kvalitetsprodukter framför slit-och-släng-produkter?
– Å ena sidan ja eftersom slit-och-släng ofta är förknippat med något som inte är lika nödvändigt och det drar man ned på. Å andra sidan kostar kvalitet lite mer men jag tror att man tänker efter lite på vad det är man behöver. Om vi tittar på livsmedelshandeln drar många ner på ekomat och liknande kvalitetsmat eftersom det är dyrare och folk tycker att det är okej att handla på Lidl och Willys. Så det är ingen jättelätt fråga men ja eftersom man prioriterar bort sådana saker som man inte behöver, nej för att de ändå är lite dyrare.
En enskild handlare, vilka åtgärder kan han eller hon vidta för att komma så lindrigt undan som möjligt?
– Det är som alltid, det blir väldigt viktigt att ha rätt läge. Det kanske man inte kan påverka om man redan sitter på sin butik men det kommer ändå att få betydelse. Sedan är det precis som vanligt att det gäller att ha en fräsch butik och bra service. För en butik som erbjuder konsumenterna hjälp så kommer det nog att gå jättebra. Tittar vi på de senaste åren så har det varit väldigt bra tider men det finns ändå företag som haft lönsamhetsproblem och de företagen kommer naturligtvis att få det ännu tuffare nu när det blir sämre tider. Men det finns också de som har gått väldigt bra. Det går inte att skylla allting på konjunkturen utan det gäller även att se efter vad man själv kan göra. Och då handlar det om rätt utbud och bra service.
När vänder konjunkturen?
– Om finanskrisen löser sig så tror jag att vi når botten nästa år. Nästa år kan bli ganska svagt men därefter tror jag att tillväxten får fart igen för det finns massa pengar som väntar på att investeras. Skatten ska ner igen, räntan ska ner, inflationen ska ner så köpkraften kommer att bli bättre hos hushållen. Kan den här finansoron gå över fort behöver det inte bli så långvarigt. Men skulle arbetslösheten istället dra iväg, då kan lågkonjunkturen bli ganska långvarig. En annan nyckel är vad som händer på bostadsmarknaden. Om bostadspriserna kommer att gå ner kraftigt kan det säkert inverka negativt på hushållen. Då kanske folk väljer att ligga lågt. Men det är jättesvårt att säga vart det tar vägen. Det optimistiska scenariot är att vi mot slutet av nästa år igen börjar få lite fart och att 2010 blir bra. Är det däremot så att det blir mer långvarigt så blir nog även 2010 ganska svagt och vi får vänta till 2011 innan ekonomin tar fart igen.
Av: Magnus Reithner
