Höstens ekonomiska stormar i finansvärlden berör fler än de flesta. Frågan är vad som döljer sig bakom ordet som så ofta står i fokus i debatten - lågkonjunktur. Ekonomiprofessorn reder ut begreppen.
Till följd av höstens bankkaos har många slevat i sig finanskris, räntehöjning och börsfall till såväl frukost, lunch som middag. Att begreppet lågkonjunktur har spridit sig i samhället, ända ned till dagisbarnens sandlåda är inte en stor överdrift. Ordet lågkonjunktur florerar minst sagt överallt. Vad döljer sig bakom ordet? Annika Alexius, gästprofessor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, hjälper till att skapa lite mer klarhet.
Vad är en konjunkturcykel?
– Det är svängningar i det ekonomiska läget på frekvenser allt från 2 till 8 år. Konjunkturer har alltid funnits och kan vara mer eller mindre djupa och mer eller mindre långa. En hel cykel räknas upp till en topp och sedan ned igen. En halv konjunkturcykel är när det efter en nedgång inte blir en riktig uppgång: en lågkonjunktur måste inte alltid följas av en högkonjunktur.
Hur definierar du lågkonjunktur?
– Vi talar främst om lågkonjunktur då BNP, bruttonationalprodukten, är lägre än normalt. Detta kan innebära att den växer långsammare eller faller. Om BNP faller tre kvartal i rad så är det en recession, en allvarlig lågkonjunktur. Normala lågkonjunkturer är inte BNP-fall utan att BNP växer långsammare än normalt. Lågkonjunktur kan även definieras i termer av hög arbetslöshet.
Hur lång är en lågkonjunktur?
– Lågkonjunkturer är korta svängningar på en tidsperiod mellan 1,5 och 4 år. En längre period av låg tillväxt kallar vi inte långkonjunktur utan en period av låg produktivitetsutveckling; så länge kan inte tillväxten vara låg på grund av konjunkturanledningar utan då handlar det mer om långsiktiga problem.
Vad händer i en lågkonjunktur?
– Arbetslösheten blir högre än normalt, inflationen brukar falla, efterfrågan blir lägre, folk konsumerar mindre. Det blir en spiral av effekter då folk är osäkra och handlar mindre, vilket gör att affärerna går sämre och arbetslösheten börjar stiga ännu mer eftersom företagen inte har råd med lika många anställda.
Så det blir en ond spiral?
– Ja, det blir en negativ utveckling som drivs av olika saker. Folks känsla av pessimism och optimism är en viktig drivkraft. Känslan av osäkerhet kan ju gå över väldigt snabbt eller så kan den bli värre när det börjar rulla nedåt. Media och journalister har här en viktig roll.
Kan man motverka en lågkonjunktur?
– Det är just det ekonomisk politik går ut på. Man kan försöka på många sätt men att få människor att blir mer optimistiska är inte alltid så enkelt. I den nedåtgående spiralen är folks konsumentförtroende viktigt.
Vad påverkar konjunkturen?
– Inom nationalekonomin finns olika skolor huruvida ekonomin befinner sig i jämvikt genom konjunktursvängningarna och naturligt växer olika fort under olika perioder, eller om konjunktursvängningar är tillfälliga ojämvikter då ekonomin anpassar sig till större händelser, t ex bankkriser. Om konjunkturer är ojämviktsfenomen, då exempelvis priserna ligger fel eller om människorna är överpessimistiska, är det lättare för såväl penning- som finanspolitik att gripa in genom att sänka räntan eller öka de statliga utgifterna för att få spiralen att snurra uppåt igen. Vid jämvikt kan politik inte hjälpa till. Finansmarknaderna är idag helt globala vilket gör att börskurserna i hela världen är samkopplade. Chockerna som sprider sig snabbast har att göra med finansmarknaden medan efterfråganschocker sprider sig saktare. Sverige som exporterar en stor del av sitt BNP påverkas om andra länder får det svårt ekonomiskt.
Ser konjunkturcyklerna olika ut?
– Mekanismerna som driver spiralen nedåt är i princip de samma: låg efterfrågan, pessimism hos folket, företag som säljer mindre, fabriker som producerar mindre, företag som avskedar fler. Det som skiljer är vilken typ av chock som startar hela processen. Jämför de tre stora lågkonjunkturerna i modern tid: Opec-krisen 1980/-81 som startade på grund av höjda oljepriser; krisen 1992 då orsaken fanns i penningpolitiken med för stark växelkurs och hög realränta, och årets kris som startade i det amerikanska banksystemet med dåliga lån. Hela tiden händer saker i ekonomin som orsakar små svängningar: oljepriser som går upp och kriser eller krig i olika länder.
Hur kan det snurra nedåt så snabbt?
– Marginalkonsumtionen kan förändras väldigt fort. Mat, boende och ett och annat klädesplagg kan vi inte sluta konsumera, men en stor del av konsumtionen av varaktiga varor som till exempel nya bilar är lätt att skjuta framför sig. Då många bestämmer sig samtidigt för att de ska vänta med inköp så börjar det snabbt falla nedåt.
Kan ni se in i framtiden?
– Nationalekonomer gör prognoser efter bästa förmåga men har inga kristallkulor. Situationen nu är mycket osäker. Nu har vi en kris i banksystemet och den måste läka ut innan den delen är över. Framtiden beror också på folks känsla av osäkerhet – om den kommer att gå över eller om den blir värre. Det i sig påverkar börserna som i sin tur påverkar känslan av osäkerhet.
