En tröja à la Benny, skor by Björn och golfklubbor anpassade för Meryl - skräddarsydda produkter blir allt vanligare och trenden ser ut att hålla i sig. I alla fall när det gäller sportprodukter.
En Volvo C30 går att få i tusentals olika varianter. När kunden har valt vilken av de åtta olika motormodellerna som passar behoven bäst är det dags att välja färg, panel, växelspak, ratt, klädsel, audiosystem, fälgar och mycket, mycket mer. Det går nästan att sticka ut hakan och säga att ingen C30 är den andra lik när den rullar ut från bilaffären.
Det ska sägas att bilindustrin ligger långt fram när det gäller konsumenternas möjligheter att skräddarsy produkter. Men även sportbranschen har under de senaste åren gett kunderna mer att säga till om. En golfspelare kan sedan många år tillbaka få ett set helt anpassat efter kropp och spelstil, en sneakerentusiast kan själv designa sina skor på Nikeid, en handbollsspelare kan få perfekt sittande skor tack vare Mi Adidas och någon med efter en olycka vanställd fot kan fortsätta åka skidor tack vare Strolzs pjäxor.
Fast egentligen är fenomenet inte alls nytt. Det är bara återuppståndet. Före industrialismen och massproduktionen som följde i dess spår, var nästan alla produkter skräddarsydda för den enskilde. I alla fall om vi ser till sällanköpsvaror som skor och konfektion. Med massproduktionen följde en lång period av uniformitet sett till utbudet som kom ur klädfabrikerna.
Ett tidigt exempel på skräddarsydda produkter i modern tid var skon Adicolor som lanserades av Adidas 1983. Tillsammans med skorna fick kunden en uppsättning färger, penslar och en träpalett i bästa Rembrandt-stil.
– Trenden med skräddarsydda produkter blev tydlig för vanliga konsumenter på 1980-talet. Adicolor var en förhållandevis billig produkt som var åtkomlig för många konsumenter. Tidigare hade skräddarsydda produkter och kläder varit förunnat de som hade mycket pengar, säger Ulrika Holmberg, forskare i företagsekonomi vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan Göteborgs universitet.
Idag är utbudet större. Och breddat över branscherna. Tårtor går att få med personliga budskap, fotoalbum går att beställa direkt på nätet komplett med dina bilder och kommentarer, byggbolag erbjuder mängder av tillvalsmöjligheter för sina kunder och en soffa kommer inte längre i bara en stil utan dess design går att variera intill, kan det kännas som ibland, vansinnets brant. Främst handlar det om produkter där designen är viktig och en del av statusen.
Ulrika menar att den pågående trenden med skräddarsydda produkter har sitt ursprung i två saker:
– Den teknik som finns idag gör att det även är lönsamt att tillverka skräddarsydda produkter. Det är inte så stora omställningskostnader att göra ett fåtal produkter av varje modell jämfört med tidigare. Dessutom designar företagen produkterna så att de tillval som är intressanta för konsumenterna kommer sent i produktionsprocessen.
– För det andra finns det ett ganska starkt individfokus i samhället i stort där det går ut på att satsa på sig själv, unna sig saker och inte kompromissa. Genom att köpa en skräddarsydd produkt visar man utåt att det är en unik produkt samtidigt som man får känslan av att den här produkten är speciellt framtagen för mig.
Dagens starka individfokus rimmar illa med människans bakgrund som flockdjur. Ulrika menar dock att motsatsförhållandet inte är så stort. Grupptillhörighet är fortfarande angeläget men inom den gruppen är det viktigt att sticka ut.
– En utomstående kan betrakta en grupp individer som väldigt lika i klädstil men inom gruppen markerar medlemmarna sin individualitet med förhållandevis små markörer. Kommer du till en gymnasieskola kan det se ut som att alla är svartklädda men individerna i den här gruppen tycker inte alls att de har samma stil.
Dagens starka individfokus kan dock i framtiden få ge plats för ett klimat där istället gruppen står mer i fokus. Vad den ene gör kan faktiskt drabba andra vilket inte minst aktualiserats i miljödebatten.
– Man skulle kunna tänka sig att det blir lite fult att tänka på sig själv för mycket och att det kan dämpa efterfrågan på skräddarsydda produkter. Men när det gäller idrottsprodukter då användaren verkligen fokuserar på att träna och produkterna fungerar som ett hjälpmedel, då tror jag att konsumenternas krav på skräddarsydda produkter blir större.
Av: Magnus Reithner
