Miljömässa i Friedrichshafen

Tre dagar. Det borde räcka trodde jag. Tidigare år har jag bara stannat två dagar och det har alltid känts lite för kort, tyvärr. Outdoor Messe i tyska Friedrichshafen är nämligen en riktigt bra mässa och man vill helst hinna med att se allt som finns på mässområdet.

Så i år blev det alltså tre dagar. Men det blev en kamp mot klockan igen. Mässan är som sagt riktigt bra, ryktet har spridit sig och i år var den större än någonsin. Antalet utställare hade ökat till 731 stycken (mot förra årets 675 stycken) och antalet besökare uppgick till knappt 17.000 stycken, en ökning med nästan 1.500 personer.

Ökningen ligger i tiden. Även den europeiska outdoormarknaden (där den skandinaviska är fjärde störst) ökar enligt tyska experter. Prognosen för omsättningen 2007 ligger på hela 51 miljarder kronor vilket i så fall skulle innebära en ökning med 2,6 procent jämfört med året före. Störst del av kakan tar konfektion som sitter på ungefär hälften av omsättningen medan skor står för knappt 22 procent. De snabbast växande segmenten är travel och lifstyle-kläder.

Kanske är det just de segmentens ökande betydelse som banat väg för intåget av fler färger i utställarnas kollektioner. Trenden har varit smygande i några år och i år märktes det ordentligt att många varumärken inte nöjer sig med ett fåtal basfärger. Färgskalan var i år betydligt bredare. Klara och ljusa färger fick stort utrymme i montrarna. Likaså hade många utställare valt att ha kontrasterande färgdetaljer på sina plagg för att spä på plaggens visuella effekt.

Tekniska innovationer fanns det gott om i Friedrichshafen.

Färgbreddningen är positiv för butikerna. Inte bara blir det lättare att möta efterfrågan från de konsumenter som är måna om att sticka ut ur mängden, det öppnar även upp för roligare skyltning i butiken. Svart, grått och andra mörka färger i all ära, en vägg med inslag av färggladare plagg ser betydligt trevligare ut och lockar fler att öppna plånboken.

Mässans andra stora trend var miljön. Ämnet var på tapeten redan förra året i form av European outdoor groups (EOG) initiativ till bildandet av Association for conservation (läs mer på nyhetssidorna längre fram i tidningen). Men i år märktes engagemanget tydligare i montergångarna. Efter bara några steg inne på mässområdet stod det klart att avantgardisterna på Patagonia inte längre står ensamma i frontlinjen för en bättre miljö. Allt fler leverantörer, stora som små, försöker göra sin tillverkning så miljövänlig som möjligt och de vill gärna tala om det för omvärlden. Cyniskt kan någon möjligen tycka, men jag håller inte med. Jag ser inget fel i att försöka slå mynt av ett agerande som i grunden är bra för oss alla. Dessutom är det även en form av konsumentupplysning. Allt fler människor vill värna om miljön. Genom att tillverkare berättar om sitt miljöansvar får miljömedvetna konsumenter den möjligheten.

Trots den uppmärksamhet miljön fick i montrar och genom visningen av Al Gores läskiga film An inconvenient truth, var ämnet inte mässans tema. Det var istället något som mässledningen valt att kalla ”The Next Generation”. Men några Trekkies sågs inte till. Nej, The Next Generation handlade om framtidens sporter (trail running, slacklining och bouldering) och om framtidens konsumenter. Konkret visades temat upp genom trailrunningbana, klättervägg och uppspända slacklines inne på mässområdet och det hölls två intressanta, men något luddiga, föreläsningar på ämnet framtidens konsumenter.

Jag tycker dock att mässan missade målet något här. Teorier om hur framtidens handel och konsumenter kommer att se ut och teorier om framtida trender är givetvis intressanta och föreläsningar som diskuterar dessa hör hemma på varje mässa. Men fungerar det som genomgående tema? Nej, jag tycker inte det. En mässa handlar mycket om att inspirera och väcka nya idéer, då ser jag hellre att mässledningen presenterar ett tema som går att ta fasta på, något som går att visa upp konkret i montrarna ute i mässhallarna.

Fjällrävens guru Åke Nordin med diplom i handen flankerad av Martin Kössler.

Förra året var temat kvinnors outdoorvanor och det var i mitt tycke ett perfekt temaval. Det ligger bra i tiden och omfattande statistik presenterades i en utställning. Men även då saknades något – det fanns knappt någon tydlig återkoppling i montrarna. Jag menar inte att mässledningen borde styra vad utställarna väljer att visa upp. Men mässan är intensiv, många har inte tid att besöka något annat än montrar och upplysande trendrapporter och intressant statistik går många besökare förbi. Därför skulle en viss ökad koordination mellan tema och monterprodukter i någon form kunna hjälpa branschen att ta större kliv framåt.

Generellt sett missar dock inte mässan målet och det märktes när besökare och utställare gav sina omdömen. Praktiskt taget alla de svenska utställare jag pratade med hade haft fullt upp i sina montrar och knutit många nya kontakter. En svensk utställare hade till och med så mycket att göra att de fick ringa in extra personal från en outdoorbutik i Tyskland.

Många av besökarna var lika nöjda. Enligt en undersökning som mässan genomförde tyckte 90 procent av besökarna att mässan hade varit värd att komma till. Lika många uppgav att de skulle komma tillbaka nästa år.

Hur det blir året efter det (2009) är dock oklart. Det nuvarande kontraktet mellan Friedrichshafen och EOG går ut efter 2008 års mässa och frågan är nu om nästa kontraktsperiod kommer att förläggas till München (Ispo) eller Friedrichshafen.

EOG fick i början av sommaren in ”anbud” från de två mässorna och dessa ska nu skickas ut till medlemmarna i EOG. Under Vinter-Ispo i januari nästa år fattar EOG beslut genom en öppen medlemsomröstning.

Slutligen. Outdoor Messe 2007 var precis som tidigare upplagor en strålande mässa med intressanta produkter, god stämning och glada människor. Bland de gladare var Åke Nordin. När utmärkelsen Outdoor Celebrity of the Year delades ut för andra året i rad tillföll den Fjällrävens grundare. Utmärkelsen syfte är att hedra en person som betytt mycket för outdoorindustrin genom åren. Det har Åke Nordin onekligen gjort.

Av: Magnus Reithner