Tredje grenen i Sportfacks olympiad utspelade sig strax före Ispo bland höga bergstoppar i närheten av St. Anton. Men grenvalet blev varken slalom eller störtlopp. Efter en nästintill ändlös diskussion kom gruppen fram till att det skulle bli bastubad. Klar förlorare i tävlingen blev chefredaktör Willners. En starkt bidragande orsak var att han faktiskt inte…
Tredje grenen i Sportfacks olympiad utspelade sig strax före Ispo bland höga bergstoppar i närheten av St. Anton. Men grenvalet blev varken slalom eller störtlopp. Efter en nästintill ändlös diskussion kom gruppen fram till att det skulle bli bastubad. Klar förlorare i tävlingen blev chefredaktör Willners. En starkt bidragande orsak var att han faktiskt inte ens befann sig på plats. En olycklig krock mellan golfmässan i Orlando och olympiaden satte stopp för medverkan.
Av de fyra kämpar (Sedin, Areng, Björklund och Reithner) som faktiskt dök upp till start överraskade ovane bastaren Björklund mest. Trots att han var nästintill utdömd på förhand gick han laddad till tänderna ut hårt. Under de första fem minuterna svepte han tre öl med motiveringen ”det gäller att ha vätska”. Därefter blev det något av ett ställningskrig tills Björklund gjorde ett ryck. Tydligt påverkad av ölen började han tokösa vatten på aggregatet alltmedan förvirrade österrikare undrade ”why you drink ze beer in ze sauna?”. Taktiken gick delvis hem. Klart tagen av ångan blev Sedin tvungen att lämna bastun med orden ”i Göteborg bastar vi inte så här, när Bebben spelade i Blåvitt bla bla bla”.
Kvar var alltså Areng, Reithner och en manisk Björklund som dock strax skulle åka ur. På grund av hans våldsamma attack på aggregatet i tävlingens början var ösvattnet slut. Samtliga var överens om att påfyllning behövdes och lotten föll på Björklund. Exakt vad som hände sedan är oklart. Men en skakad bartender från hotellets bierstube vittnade senare om att en uppspelt, halvnaken svensk med grisrött ansikte försökt köpa öl, blivit nekad och sedan försvunnit mot minilivsen på andra sidan gatan.
Nu stod det mellan Areng och Reithner. Alltmer omtöcknad hade Areng fattat posto på de nedre lavarna medan Reithner lurade högst upp i bastun. Det skulle visa sig bli avgörande till Arengs fördel. Efter en större tysks inträde i bastun, vars vattenkastning stod i klass med Björklunds, mötte Reithner sitt öde. Dock med klagomålet att ”bastun måste vara felkonstruerade, värmen stiger uppåt”.
