Hundratals anställda inom sportbranschen berörs av coronavirusets effekter. Sportfack har kollat upp förslagen från regeringen och reglerna för vad som gäller för dig som anställd inom sporthandeln, med fackförbundet Unionen.
De nya reglerna för korttidsarbete som regeringen gått ut med i sitt tidigare åtgärdspaket går ut på att staten betalar merparten av den anställdes förlorade inkomst (ofta även kallat korttidspermittering). Det innebär att en arbetsgivare (gäller både företag som har kollektivavtal och inte), efter godkännande från Tillväxtverket, kan få stöd från staten för att införa korttidsarbete av anställda under perioden 16 mars-31 december 2020.
Arbetstidsminskningen måste uppgå till 20, 40 eller 60 procent av din ordinarie arbetstid och löneminskningen ska uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent.
– Korttidsarbete kommer göra att färre förlorar jobbet och att färre företag slås ut i den här krisen. Vi befinner oss i ett allvarligt läge och då är det viktigt att både politiken och arbetsmarknadens parter tar gemensamt ansvar på det här sättet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt om avtalet.
Den anställde har inte rätt att ta något annat jobb under tiden för korttidsarbetet med statligt stöd. Lojalitetsplikten mot arbetsgivaren gäller. Om den anställde vägrar gå med på korttidsarbete kan det uppfatta som arbetsvägran. Intjänade semesterdagar påverkas inte.
Vad händer om min arbetsgivare går i konkurs?
Lönegaranti träder i regel in även om arbetstagaren deltar i korttidsarbete som omfattas av statligt stöd. Lönegarantin uppgår till det som du skulle ha fått om din arbetsgivare inte försatts i konkurs, vilket i så fall är den lägre korttidslönen och inte din ordinarie lön. Tiden för lönegarantin och beloppet blir ofta en fråga om förhandling med konkursförvaltare.
Får arbetsgivaren febertesta mig?
Hälsotester kan ingå i kollektivavtalet eller i ditt anställningsavtal. Finns en sådan överenskommelse måste du genomföra hälsotester som arbetsgivaren anser nödvändiga. Finns ingen sådan överenskommelse så blir det en avvägning mellan arbetsgivarens vilja och din egen personliga integritet. Här kan ofta den fackliga representanten på arbetsplatsen eller HR-avdelningen reda ut vad som gäller.
Vilken hjälp får jag av a-kassan?
Regeringen spår en arbetslöshet på kring nio procent under 2020 och BNP beräknas sjunka med fyra procent. Effekterna av coronakrisen beräknas finnas kvar under flera år. Därför föreslår regeringen nu (30 mars) lättnader i a-kassareglerna och höjda tak för ersättningsnivåer. Förslagen ska läggas fram för riksdagen inom kort. Det rör bland annat:
– Kortare medlemstid för att kunna lyfta ersättning (vanligtvis 12 månader) men under mars-december ska en månad räknas som fyra, så det bara krävs tre månaders medlemskap för att lyfta ersättning.
– Kraven sänks på hur mycket tid man har behövt arbeta innan arbetslösheten, för att kunna lyfta ersättning. Från 80 till 60 timmar per månad under sex månader, vilket gör det lättare även för extrapersonal och timanställda att få ersättning. Även grundförsäkringsnivån höjs i antal kronor, tillfälligt under perioden 13 april, 2020 – 3 januari, 2021.
– Det befintliga karensvillkoret om sex dagar innan arbetslöshetsförsäkringen kan börja gälla, avskaffas tillfälligt för ansökningar om arbetslöshetsersättning under perioden 30 mars 2020, till och med den 3 januari 2021.
– Det föreslås även lättnader för egenföretagare med enskild firma, som annars har varit tvungna att säga upp firman och låta den vara vilande i fem år för att kunna få arbetslöshetsersättning – nu föreslås utökade möjligheter till ersättning för uppehåll i den egna verksamheten under 2020.
Vem kontaktar man?
A-kassan informerar om arbetslöshetsersättning.
Den fackliga representanten på din arbetsplats kan informera om aktuella regler, rättigheter och skyldigheter som anställd.
Arbetsförmedlingen kan informera om deltagande i arbetsmarknadspolitiska insatser som ger rätt till aktivitetsstöd.
Försäkringskassan informerar om olika former av aktivitetsstöd. I extremfall bestämmer de även över så kallad ”smittbärarpenning” om du sätts i karantän. Beslut om icke självvald karantän måste dock fattas av en smittskyddsläkare.
Räkna dock med att alla myndigheter- och organisationer som ska sköta administrationen och ansvarar för hanteringen i dessa dagar kommer att vara svårtillgängliga. Sportfack har redan fått upgifter om en överbelastning hos till exempel Unionen och Skatteverket.
Källor: Unionen, Regeringskansliet och Sportfack