Specialläsning: Redaktionens nyårskrönika

År 2018 var ett händelserikt år, på många sätt, av både personliga och branschmässiga skäl. Ta del av Sportfacks specialskrivna årskrönika. Gott nytt år!


Specialläsning: Redaktionens nyårskrönika
Från vänster: Chefredaktör Nicolas Jändel, golfredaktör Tommy Jeppsson och cykelredaktör Mattias Björklund.

Butiken är död, länge leve butiken

Det roligaste med 2018 var alla entreprenörer som gav tusan i det hårda handelsklimatet och öppnade nya corebutiker. Över hela landet, i alla typer av kategorier. Gemensamt för butikerna är att de tänkt nytt och framtidsorienterat. Sveriges största streetmodeaktör Junkyard öppnade en 300 kvadrat stor butik på klassisk shoppingmark på Brogatan i Stockholm city. Att gå från etablerad e-handelsaktör till att öppna fysisk butik kan vara framtiden och fler aktörer kommer säkert att följa missionärerna. Junkyard är tajta med sin kundkrets, har lyckade e-kampanjer och colabs med varumärken som deras kunder suktar efter. Butiken har dessutom anammat click & collect och här kan kunderna hämta beställningar via Instabox-lådor och slippa kassaköer. Att hela tiden känna av sin kundkrets och anpassa sig är två viktiga framgångsnycklar. Precis så tänker snowboardbutiken Stuntwood, som liksom Junkyard gått från digital näthandel till fysisk butik. Shopen är liten, men kunskap och utbud är brett och rätt – ett noggrant sortiment av egna och exklusiva varumärken.
Här kan kunderna även hyra utrustning och hänga med på specialframtagna resor till snön. Bike & Ski i Umeå är en stor corebutik med just två fokusområden för alla årstider. Granne med giganten XXL har duon Patrik och Lars vågat satsa på kvalitet och säljer de finaste av cyklar och längdskidor. Utbildning, service och samarbete är superviktigt för butiken som jobbar nära lokala klubbar och siktar på att bli ett Shimano service center.
Vem sa att butikens framtid är mörk? Allt handlar om att hela tiden förändra och förädla.
/ Mattias Björklund

Specialläsning: Redaktionens nyårskrönika
En efterlängtad swing från Tiger Woods, spelaren som publiken älskar.

2018 var Tigerns år

Det finns framför allt en sak som alla kommer att minnas från golfåret 2018: Att Tiger Woods gjorde comeback och vann efter fem års segertorka. Han gjorde ”Sundays great again”. Vi fick vänta länge, men i årets sista tävling, i tourfinalen, slog han till. Det kan vara den enskilda händelse som påverkat golfen mest sedan… Tiger Woods tog en paus.
Enligt den kinesiska almanackan var 2018 hundens år. I den professionella golfvärlden var det Tigers år, trots att han inte vann flest eller störst tävlingar.
Det svajade lite i början men redan i årets fjärde tävling kom han delad tvåa. Till den extatiska publikens förtjusning. Trots att han ”bara” är 13 på världsrankingen absorberar han mycket ljus. Det är helt okej så länge han också reflekterar det.
Jag var själv på plats i The Open på Carnoustie i Skottland och kunde se de enormaåskådarmassor han drog. Tiger hade häng på segern, men Molinari nötte ned allt motstånd. 
Tigers förmögenhet växte 2018 från 750 miljoner dollar till 800 miljoner. Men hans framgång berikar inte bara honom själv. Hela golfvärlden lyfter. Intresset ökar, snacket går. Fler bollar sätts i rullning.
Tiger Woods är golfens enda superstjärna och han behövs. Han är vad Stenmark var för svensk utförsåkning och vad Borg var för tennisen. Tiger får folk världen över att tänka på golf. Det visar inte minst tittarsifforna. 
På nivån strax under Tiger finns Rory McIlroy. Absolut en skön kille. Men Dustin Johnson, Bryson DesChambeau, Justin Thomas, Brooks Kopeka, och Tony Finau är inte killar som får icke-golfare att intressera sig för golfa.
Tigers karriär är dock ofrånkomligt på väg nedåt och frågan är vem som på sikt ska ta över stjärnrollen. När jag mot slutet av året besökte TaylorMades engelska kontor för att träffa Adrian Reitveld, klubbtillverkarens Tour Rep, sa han sig vara övertygad om att Rory McIlroy skulle dominera världsgolfen de kommande tio åren.
Låt oss hoppas att det händer. Både spelet och industrin behöver en golfens Messi.
/ Tommy Jeppsson

Specialläsning: Redaktionens nyårskrönika
Stark och frisk inför 2019. Träningsgurun Magnus Lygdbäck gör moderiktiga gymkläder för Casall, en av årets Sportfackspaningar.

Spaningar från året som gått 

Det har varit ett händelserikt år, inte minst för mig själv, i rollen som ny chefredaktör efter legenden Martin Willners som dessutom var känd för att hantera en arbetsbelastning likt en ardennerhäst. Tidigare Sportfack-medarbetaren Christer Flythström frågade under ett kort möte, på klingande finlandssvenska à la Mark Levengood med humorglimten i ögat, ”är du suicidal”?
Så för min del har året både gått fruktansvärt fort och känts som flera år på samma gång. Och så här med tid för lite eftertanke tycker jag mig ha hittat några spaningar. 

1. Ett plus ett blir tre
Gränser som tidigare aldrig, eller åtminstone väldigt sällan klevs över, är inte lika heliga längre. Designmässigt: Fjällräven låter Acne studios tolka deras klassiker, Morakniv tar fram produkter ihop med Sandqvist. Men även affärsmässigt: Sportamore erbjuder leverantörer som Adidas att sälja och leverera varor direkt till konsument via Sportamores sajt, grossisten JO Sport hjälper i sin tur Sportamore med datainsamling och distribution. Det här tror jag vi får se mer av under 2019, samarbeten och nya partnerskap.                           

2. Retro, ett sätt att hitta sin identitet
Flera varumärken gräver i arkiven för att hitta bra historier att hänga upp produkterna på. Bra storys säljer. Tretorn återlanserar gamla sneakerklassiker, Umbro och Sweet SKTBS kör 80-talsstuk för att ena skaterörelsen med lagkänsla, YMR Trackclub hyllar 100-åriga IK Ymer, och så vidare. I arkiven finns pusselbitar att gräva fram för modern ”storytelling”.

3. Snygg på gymmet
Inget nytt i sig, men nu spiller snygghetstänket över även till andra, nya grupper. Lycramannen får trängas med den modemedvetne gymmaren i Magnus Lygdbäcks Casallkollektion och 50-pluskvinnor ser ingen anledning att klä sig i potatissäckskläder, snarare i färgglatt och print à la Daily Sports enligt devisen ”youth is wasted on the young”. 50 har blivit det nya 40 och 60 är det nya 50! Och ju mer vi tränar, desto äldre borde vi bli. Helt säkert är i alla fall att gymmen kommer att vara proppfulla i januari!    
/ Nicolas Jändel