Hemmaträningen har ökat under pandemin, men en del har helt slutat träna. En stor anledning är den nedstängda organiserade träningen, enligt en forskningsstudie. Universitetslektor Maria Elvén reder ut siffrorna.
I nummer 10 av Sportfack, som kommer ut 26 oktober, har vi ännu mer artiklar om inomhusträning.
Forskning har visat att pandemin har haft stor inverkan på den fysiska aktiviteten. Upp till en tredjedel av de som vanligtvis tränar i lag, på gym eller med rehab, har minskat sin träningsnivå markant. Detta enligt en forskningsstudie från Mälardalens högskola. Maria Elvén, universitetslektor i fysioterapi, är en av flera forskare bakom studien.
– Det vi vet är att fysisk aktivitet har stor betydelse för vår fysiska hälsa. Det här innebär att man kan gå miste om de positiva effekter man får av träning, säger hon.
Orsaken till minskningarna kan vara flera, berättar Maria Elvén. Undersökningen genomfördes i december 2020, då Sverige var mitt uppe i en våg av smittspridning. I samband med det var det allt fler träningsgrupper och gym som stängde ner sina verksamheter, vilket är en stor anledning till att organiserad träning minskade.
– Den svenska befolkningen uppger att deras förmåga att genomföra fysisk aktivitet är ganska påverkad, vilket kan ha att göra med alltifrån lokaler till rädsla för att vistas tillsammans med andra av oro för att bli smittad. Det kan också handla om nedsatt fysisk förmåga efter att ha varit sjuk i covid-19, säger Maria Elvén.
Den stora träningsvinnaren under pandemin är dock hemmatränaren. För 11 procent av de svarande så har träning på egen hand ökat mycket eller väldigt mycket under pandemin. På den lågintensiva träningssidan så finns det en oförminskad trend att promenera. Men det finns inget som tyder på att vi egentligen har bytt livsstil.
– Vi kan se att våra träningsvanor har haft stor betydelse under pandemin. De som haft en låg aktivitet innan pandemin har haft en lägre aktivitet även under pandemin. De som har ökat sin fysiska aktivitet var fysiskt aktiva även innan.
Kvinnor är hårdare drabbade än män, framförallt medelålders och äldre kvinnor. De rör sig mindre än innan pandemin. Samtidigt är kvinnorna överrepresenterade i den grupp som anger att de mått sämre under pandemin. I den grupp som mår bättre, 22 procent av de svarande, är män överrepresenterade. Varför kvinnor har tappat mer träningstid än män är svårt att svara exakt på, men Maria Elvén anger flera möjliga orsaker. Bland annat finns det möjlighet att det handlar om klassiska könsroller, där kvinnan har tvingats att ta ett ännu större ansvar för att få ihop vardagspusslet under pandemin.
– Tidigare forskning har också visat på att kvinnor har ett stort behov av den sociala delen av i träning, det kan också vara ett svar på frågan när den organiserade träningen har minskat. Men det viktigaste är att 75 procent svarade att de mår lika bra eller bättre än vad de gjorde innan pandemin. Det är en ganska hög siffra, de flesta har i alla fall inte mått sämre under pandemin.
Drygt 1 000 svenskar i åldern 18–79 år deltog i studien, genom att svara på en enkät som distribuerades av Novus. I allmänhet visar den att vi i genomsnitt har tappat 100 minuter i veckan av måttligt ansträngande aktivitet. För mycket ansträngande aktiviteter, som löpning, ligger medeltappet på 30 minuter i veckan. Innan pandemin uppgav 3 av 10 att de inte ägnade sig åt någon fysisk aktivitet alls. Under pandemin hade den siffran ökat till 4 av 10. På andra sidan av skalan svarade totalt 31 procent att de ökat sin fysiska aktivitet under pandemin.
– Det är de i mellanåldrarna, 30–64 år, som har ökat mest i träningsmängd. Det är de yngsta och de äldsta som har tappat mest i träning, och här är det viktigt att ha fokus på de som minskat. Men det finns alltså resultat i båda riktningarna, säger Maria Elvén.
Hur svenskarnas träningsvanor kommer att utvecklas efter pandemin är för tidigt att svara på. Maria Elvén berättar att det finns lösa planer på att genomföra en uppföljande studie, men när den kommer att genomföras är inte ännu inte bestämt.
– Kommer våra nya träningsbeteenden att kvarstå? Eller gå tillbaka till som det var innan pandemin? Eller, kanske det mest positiva, blir det möjlighet till att återta och kanske öka vår fysiska aktivitet? Det kommer bli mycket viktigt att följa upp det här över tid.
Text: Elinor Karlin