Människodriven innovation

Svenska Ergonomidesign är doldisen som rankas som världens fjärde främsta designbyrå och skördar designpris efter designpris. Bakgrunden till framgången är total fokus på användarna och kunskap inom det egenskapade begreppet ergonomi.

Det finns en slags symbolik i Ergonomidesigns geografiska läge. I en gulputsad ålderstigen missionskyrkobyggnad predikar Ergonomidesign om nyskapande – i en helt annan bemärkelse än när pastorerna här en gång förkunnade nytt liv och uppståndelse. Och alldeles intill Ergonomidesign frodas grödorna i Johannelunds koloniområde. Sida vid sida florerar där en växtkraft med syfte att ge näring åt människors liv. Fast på lite olika sätt.

I fyrtio år har designbyrån Ergonomidesign skapat produkter med mål att hjälpa företag att öka försäljning och bygga varumärken, men framför allt för att göra människors liv lite lättare. Vare sig det gäller hantverkare som måste skydda sina händer, flygvärdinnor som vill undvika förslitningsskador eller seglare som vill kunna klä sig i flytväst utan att skämmas. Samtliga branscher är representerade i kundregistret och över 300 patent finns innanför de gamla kyrkväggarna. Byrån arbetar med såväl världsledande medicinföretag och stora industrier som företag inom telefon-, elektronik- och sportbranschen. Allt från Baby Björns babyselen och Bahcos verktyg till Pfizers injektionspennor och 3M:s svetshjälmar har skapats här.

För att luska lite kring Ergonomidesigns inblandning i sportbranschen träffade Sportfack ergonomen Thomas Nilsson och kommunikationschefen Anna Romboli. Båda två ger starkt uttryck för en passion kring innovation. Att sportbranschen är ett område där de ser stora utmaningar är solklart, och i huset finns ett helt team som har sport som nischområde.

– Sportbranschen har vi än så länge bara skrapat på ytan, konstaterar Thomas.

Historien bakom designbyrån, som av tidningen Business Week klassas som världens fjärde främsta, sträcker sig tillbaka till år 1969. En grupp designer formade Ergonomi Design Gruppen som växte till sig under åren och antog det nuvarande namnet i samband med att Krister Torssell intog vd-posten 2001. 170 designpriser har haglat över byrån under åren och det senaste sportpriset är för ett Ergon cykelgrepp som nyligen fick en Red Dot Award.

Under åren har byrån haft en sak i absoluta fokus – användarna själva. Människor är ett nyckelord i hela designprocessen.

– Så mycket är ohämtat från människan! utbrister Thomas.

Anna talar om ”den dolda kunskapen”, att studera användarna själva för att sedan kunna utröna vilket behov de har. Frågeformulär och simpla användarfrågor är bannlysta. Ergonomidesign står där bredvid snickaren för att se hur han använder sin kniv, och de sitter med i grävarens styrhytt för att se hur hans rörelsemönster ser ut.

– Vi är en av världens bästa design- och produktutvecklingsbyråer inom det här området, säger Anna. Varför är vi bra? Jo, för att vi har lyckats komma med idéer genom noggrann research. Det är ute med användarna som vi får gnistan som i sig tänder glöden till innovationerna.

Människodriven innovation

Alla idéer kommer inifrån huset, även om företag själva ibland kommer med förslag. Thomas och Anna är noga med att poängtera att de aldrig arbetar med kollektioner, utan att deras innovation handlar om punktinsatser.

– Hit kommer de som vill hitta något som konkurrenterna inte har, säger Anna. I kristider som dessa pratar vi väldigt mycket om nyttan av innovation för att kunna differentiera sig i den flora av produkter som finns.

Anna poängterar att innovationen handlar om så mycket mer än bara yta. Snarare än för trendernas skull har de människan som utgångspunkt i allt arbete. Deras så kallade användarcentrerade innovationsprocess har sin grund i tre delar: emotionell ergonomi (hur produkten upplevs), kognitiv ergonomi (hur produkten tolkas och förstås) och fysisk ergonomi (hur produkten används). Själva har de sin egen sammanfattande definition – ergonomi³.

När jag frågar om vikten av varje del reser sig Thomas upp och gör en illustration av en pyramid på whiteboardtavlan. Han menar att man generellt bör starta i grunden, i den fysiska ergonomin, för att sedan arbeta sig uppåt, men att samtliga delar är viktiga i slutändan.

Ergonomidesign har redan dykt ned i sportbranschens flora av produkter. Varumärket Ergon med cykelhandtag och cykelhandskar är ett prov på hur innovation kan leda till ökad försäljning. Produkterna har vunnit prestigefyllda Red Dot Award, Eurobike Award och Sveriges främsta designpris Design S. För att visa designprocessens gång häller Thomas ut en hel låda full med handtagsprototyper på bordet. Modeller av lera som karvats och knådats i husets skaparverkstad utgör grunden för Ergon. En efter en avverkades och testades för att det perfekta handtaget skulle skapas, och tidsåtgången räknades till sex månader från idé till färdig produkt.

Ett annat exempel är varumärket Optimus som Ergonomidesign stöpte om. Där sattes användarvänlighet lika högt som utseende och funktion.

– Att bara byta färg, material och typsnitt fungerar inte i längden. Det ser kunden igenom, särskilt inom outdoorbranschen där produkter verkligen nagelfars, säger Thomas.

Han visar andra sportrelaterade projekt såsom Sail Racings stilrena flytväst. Den skapade designern Peter Ejvinsson efter att han själv upplevt behovet av att kunna vara säker men samtidigt snygg i segelbåten. När Peter såg västen nere på stan, långt ifrån vågornas kluckande, insåg han succén. Ett annat exempel är Haglöfs som fick hjälp av ta fram väskorna Crater och Vulcan.

Utmaningarna med att jobba med sportbranschen är enligt Thomas att de hela tiden måste kämpa mot det han kallar för kollektionstraditionen. Att ta in en extern resurs menar han kan vara en fördel för företag att kunna se utanför de vanliga ramarna. En viss skepsis upplever han dock från somliga som säger att ”det där med design, det är bara dyrt, tar lång tid, och designer vet ingenting om våra användare”. Ett uttalande som han har förståelse för men som han vill bemöta.

– Många företag säger att de själva vet precis hur deras produkter används, kommenterar Anna. Vi har ibland svårt att förklara att vi säkert kan hitta ytterligare information om vi får lov att undersöka vidare.

– Att investera i den här typen av innovation ska inte ses enbart som en kostnad, klargör Thomas. Målet är självklart att företagen ska få tillbaka pengar flera gånger om, vilket vi ofta uppnår och mer därtill. Vi vill att företag ska få ut mycket mer av innovationssatsningen än vad de puttat in.

Andra tvivel, menar de, har att göra med antagandet att det mesta redan är gjort. Hur ska man kunna utveckla produkter som har sett likadana ut år efter år? frågar de sig. Thomas berättar att de nu utvecklar en ”mycket traditionell sportprodukt” som enligt honom kommer att ge en fantastiskt förändrad spelkänsla när den väl kommer ut på marknaden.

– Vi människor ser likadana ut nu som för 20 år sedan, men produkterna måste ändå förändras. Vårt sociala samspel förändras och samhällets utveckling påverkar produktanvändningen, säger han.

När jag frågar Thomas om hans drömprojekt nämner han segment med produkter där alla trott att möjligheterna till förbättring är uttömda, som exempelvis stavar för längdskidåkning och cykelstyre för landsvägscyklar. En annan dröm är att utveckla produkter som gör att människor kan utföra något de tidigare inte har kunnat göra. Skor är ett tredje område som får ergonomens ögon att lysa lite extra.

Framöver tror Thomas och Anna på en extrem ökning av tekniska produkter inom sportbranschen, och där ser de stora möjligheter att ta fram banbrytande innovationer. Innovation är helt enkelt på stark frammarsch i sportbranschen, det tvekar de inte ett ögonblick på.

Människodriven innovation Människodriven innovation Människodriven innovation

Människodriven innovation Människodriven innovation Människodriven innovation Människodriven innovation