Houdini trollar med klädernas plaggdelar

Du ser ingen skillnad på ett Houdini Rollercoasterplagg och ett vanligt. Ändå kan det vara en av de största revolutionerna för kläder på länge.


Houdini trollar med klädernas plaggdelar
Jesper Danielsson

Jag har precis fått en presentation av Houdinis nya konstruktion av kläder, och det pirrar i kroppen på ett sätt som om jag var nykär. Trots att jag är utbildad textilingenjör och har livnärt mig med att sy kläder under många år fattar jag ingenting. Eller, jag fattar hur deras koncept fungerar och fördelarna med det, men jag skulle aldrig, jag menar aldrig, kunna göra något liknande. Ändå är jag kär, på riktigt.

Mannen bakom designen är Jesper Danielsson, designchef på Houdini. Tekniken som kläderna är konstruerade med kallas för draperingsteknik och är något som funnits inom dressat mode ganska länge. På 70-talet tog kostymören Genevieve Sevin-Doering fram ett sätt att tillverka ett plagg i ett enda stycke tyg. När Jesper gjorde sitt examensarbete på Textilhögskolan tyckte hans professor att han skulle titta på Genevieves teknik och föra över den på sportkläder.

– Jag ägnade över 3 000 timmar med att lära mig hur det skulle gå till, berättar Jesper. Det fanns ingen att fråga så jag fick i princip uppfinna det själv. Jag förstod ganska tidigt att det skulle fungera, och den första produkt jag gjorde med draperingsteknik var ett par cykelshorts i vävt tyg med bara två sömmar. Vävt tyg i ett par cykelshorts ska egentligen bli för stelt, men när shortsen var klara var de hur rörliga som helst. Det fungerade.

Houdini trollar med klädernas plaggdelar
Så här ser Rollercoasterjackan ut, precis som en vanlig jacka, men konstruktionen gör den allt annat än vanlig.

Det är dags att försöka förklara vad draperingstekniken är och vad som är fördelen. Ett vävt tyg är helt stumt i trådriktningen, men drar du diagonalt i tyget så är det väldigt flexibelt. Det är det som är grejen. Genom att skära till plaggdelarna så att trådarna går diagonalt där plagget behöver stretch – axlar, armbågar, knän och rumpa – så kan du få samma rörlighet som ett tyg med stretch.

Så varför inte bara använda ett stretchtyg istället? Jo, för Houdini är ett företag med väldigt högt ställda hållbarhetsmål, och när ett tyg förses med stretchfibrer går det inte att återvinna. Polyester och elastan är två helt olika sorters syntetfibrer och kan inte malas ner tillsammans. Därmed kan ett stretchplagg inte återvinnas.

– Jag gillar att konstruera plagg, och att designa efter konstruktionen, säger Jesper. Det går att konstruera både en jacka och en byxa i ett enda tygstycke, men det är svårt att gradera till olika storlekar och det blir inte heller ekonomiskt då det blir mycket tygspill. I praktiken blir det 6–7 delar i ett plagg.

Houdiniplagg med den här konstruktionen finns redan ute, en jacka kom i höstas och i vår kommer en byxa.

– Det här kommer att bli vårt huvudspår framöver, men vi tar och designar om ett plagg i taget, säger Jesper. Vi kommer att ha kvar våra gamla modeller ett tag till, vi måste få höra vad kunderna tycker innan vi fasar ut dem.