Vädret är ett ständigt samtalsämne för svensken i allmänhet och för sportbranschfolk i synnerhet. Sportfack åkte till SMHI för att få reda på om vi får en vit vinter.
För nästan alla svenskar är vädret ett givet samtalsämne. Det finns till och med utländska besökare som hävdar att vi inte gör annat än att prata väder. Kanske beror det på att vi är ytliga vid grundare bekantskaper, kanske beror det på att vi verkligen bryr oss om vädret – att det faktiskt påverkar våra liv så mycket att det finns goda skäl att prata om det. Sannolikt är det en kombination av de båda.
Väderpratet når nog sin kulmen runt midsommarhelgen. ”Hade ni bra väder på midsommar?” brukar man få höra av praktiskt taget alla man stöter på dagarna efter helgen som markerar ”att vi nu går mot mörkare tider igen”.
En annan höjdpunkt för väderpratet är givetvis julen. Huruvida det ska bli en vit jul eller inte, diskuteras överallt. Och det är egentligen inte så konstigt. Dels gillar vi ju att prata väder, dels kan nog ingen hävda att en grön jul någonsin slår en vit jul på fingrarna när det kommer till att frammana en riktig julstämning.
Även för sporthandeln är vädret ett ständigt aktuellt ämne. Minns till exempel senaste säsongen då många aktörer i Stockholmsområdet började rea ut sina vinterkläder redan i början av december. Orsak? Ingen kyla och ingen snö. Paradoxalt nog träffades Stockholmsområdet av ett gigantiskt snöfall dagarna efter det att rean inleddes. Med lite is i magen hade många kunnat undgå att minska på den väldigt värdefulla marginalen.
Fast det är alltid lätt att peka på andras snedsteg med facit i hand. Alltid lätt att vara efterklok. Bättre att istället ta reda på fakta, dvs. om det blir någon snö den här säsongen, i förhoppningen om att inte samma misstag ska upprepas.
Men mitt besök på SMHI i Norrköping börjar inte så bra som jag hade hoppats.
– Det går tyvärr inte att göra bra prognoser för så långt fram i tiden.
Orden är Alexandra Ohlssons, meteorolog på SMHI. Hon fortsätter:
– Vissa väderinstitut, som till exempel norska Yr.no, gör säsongsprognoser men man ska vara försiktig med att förlita sig på prognoser som sträcker sig 2–3 månader framåt, det finns sådana som har slagit riktigt fel.
Av den orsaken så släpper SMHI inga prognoser till allmänheten som sträcker sig längre än tio dygn framåt. På SMHI:s hemsida finns kontinuerligt uppdaterade kommentarer om aktuell tiodygnsprognos. Ju närmare man kommer prognosens slutdatum, desto bättre odds att den kommer att stämma.
– Vi får bättre och bättre vädermodeller och det gör att våra prognoser blir säkrare. Framöver kommer vi även att kunna ge säkrare längre prognoser.
Men i dagsläget är vi utelämnade till statistik över tidigare års temperaturer och nederbörd. Sveriges äldsta mätserier inhämtades i Uppsala redan 1722. I Stockholm sattes en mätstation upp drygt 30 år senare. Under årens lopp har en rad mätstationer tillkommit och idag finns omkring 200 mätstationer över hela landet som ger SMHI information om temperatur, nederbörd, molnighet, lufttryck etc. Alla stationer mäter dock inte samtliga variabler.
För att det ska räknas som vinter ska dygnsmedeltemperaturen ligga under noll grader fem dagar i följd. Vilket datum som vintern anländer till en specifik plats varierar givetvis på grund av att Sverige är ett så pass avlångt land. Fjällen är först ut. Redan i mitten av oktober brukar vintern anlända dit. Sedan sprider den sig österut över norrländska inlandet. När vi kommer in i november har den spridit sig mot kustlandet och ner över Svealand. I slutet av november har vintern normalt sett kommit till hela Norrland och i stort sett hela Svealand.
– När vi börjar närma oss nyår så är det vanligtvis bara kustområdena i Götaland som fortfarande har höst. Där kan vattnet göra att temperaturerna är varmare än i inlandet.
Tidsangivelserna är hämtade från referensperioden 1961–1990. 2020 kommer en ny referensperiod. Trots att det hunnit gå 23 år sedan periodens sista år, stämmer den fortfarande väldigt bra enligt Alexandra.
– Men det kan givetvis skilja sig åt från år till år.
Enklast illustreras det genom att titta närmare på en särskild plats i Sverige. För tre år sedan ankom vintern till Skånes östligaste punkt den 28 november, 2011 ankom vintern den 27 januari (2012) och förra året ankom vintern den 5 december.
Det första snöfallet hänger inte ihop med om det har hunnit bli vinter utan kan mycket väl ske tidigare. Avgörande för att snön ska falla är att vi får in ett nederbördsområde och att det 1,5 kilometer ovan marken är 5 minusgrader eller lägre. Har marken hunnit kylas av så lägger sig snön.
Precis som med temperaturen sträcker sig den nuvarande referensperioden för första dagen med snötäcke, mellan 1961 och 1990. Enligt den brukar första dagen med snötäcke infalla under oktober i fjällen och i stora delar av Norrland. Svealand brukar brukar få snö som lägger sig på marken för första gången i november och detsamma gäller för Götaland undantaget kustremsorna och större delen av Skåne där första dagen med snötäcke inte infaller förrän i december.
Ett ihållande snötäcke kan dock låta vänta på sig ett bra tag för stora delar av landet, framförallt i södra halvan av landet. Chanserna är störst i januari och i synnerhet i slutet av januari som är den kallaste perioden på året. Generellt är december en instabilare månad än januari.
– I december har vi fortfarande mild luft som ligger över kontinenten och som kan ta sig upp till oss. Det här gör att vi får nederbörd i form av regn istället för snö eller helt enkelt får töväder som gör att snön som hunnit lägga sig smälter bort. När vi kommer in mot januari har oftast kalluften längre norrut etablerat sig bättre och har mycket lättare att sprida sig ner över landet vilket ökar sannolikheten för snöfall.