När hälsofrågor diskuteras på ett företag ses personalhälsa många gånger som en kostnad. Så behöver det inte vara. Enligt Anna Ferneman på hälsoföretaget Betania kan företag som tar personalhälsan på allvar tvärtom öka sin lönsamhet.
Det är ingen nyhet att ohälsa kostar samhället enorma belopp varje år. Må det vara staten eller privata näringslivet som står bakom betalningarna. När en anställd får fysiska eller psykosociala problem som inverkar negativt på arbetsprestationen brukar företagshälsovården kopplas in.
En bra början för att skapa en arbetsplats som främjar god hälsa är att se till att arbetsmiljön är bra. Genom att systematiskt jobba med arbetsmiljön säkerställer företaget att de anställda befinner sig i en miljö med till exempel lämplig belysning, en rimlig bullernivå och adekvata arbetsverktyg, samt en god psykosocial miljö.
– Första steget är att ta in en expert som till exempel genomför en arbetsmiljöenkät. Upptäcks det då att det finns faktorer som behöver tittas närmare på så kallar man in en arbetsmiljöingenjör, ergonom eller organisationskonsult. När det kommer till personalens fysiska hälsa kan arbetsgivaren förebygga problem och upptäcka signaler på ohälsa genom att genomföra exempelvis hälsoundersökningar, säger Anna Ferneman, chef Betania Hälsomanagement och certifierad framtidsstrateg.
Det så kallade friskvårdsbidraget är också populärt att använda för att främja personalens hälsa. En arbetsgivare som inte har en egen motionsanläggning har möjlighet att skattefritt erbjuda personalen ett ekonomiskt bidrag till aktiviteter som styrketräning, motionsdans, volleyboll, kostrådgivning eller kurser om rökavvänjning. Ungefär hälften av svenskarna i åldrarna 20-64 år får ett friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare.
Anna Ferneman menar dock att tanken med friskvårdsbidraget inte alltid får full effekt.
– Nej, tyvärr är det få företag som följer upp friskvårdsbidraget eller ens tittar på hur det kan utnyttjas för att hjälpa människor att må och prestera bättre. Oftast är det de redan frälsta som utnyttjar bidraget. Det finns många konkreta saker man kan göra för att verkligen fånga in dem som verkligen har behov av fysisk aktivitet. Ett exempel kan vara att utvecklingssamtalen har en punkt som behandlar hälsa. Under den punkten kan vi stärka cheferna hur de kan motivera och följa upp effekten av friskvårdsbidraget, säger Anna Ferneman.
Förutom företagshälsovård arbetar Betania även med affärsområdet hälsomanagement. Tanken bakom hälsomanagement är att koppla ihop hälsa och lönsamhet enligt principen ju hälsosammare personal, desto högre lönsamhet tack vare bättre prestationer. Medan företagshälsovården tittar på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön hos de anställda, tar hälsomanagement ett helhetsgrepp kring hälsa och arbetar strategiskt och proaktivt. De stöttar företagsledningen med att integrera hälsa i den övergripande verksamhetsstyrningen.
– Vi realiserar dolda affärsvärden genom att implementera hälsa som helhet. Idag känner många företag till att en stor del av deras långsiktiga framgång är kopplad till hälsa. Konsultbolaget McKinsey kom nyligen ut med en rapport där de säger att 50 procent av ett företags långsiktiga framgång är kopplad till organisationens hälsa. Det är dock inte så många som vet hur de ska göra för att realisera dessa värden, hur de ska gå från ord till handling. Det är här vi kommer in, säger Anna Ferneman.
Enligt Anna Ferneman finns det flera olika faktorer som avgör hur väl en anställd presterar. Chefens ledarskap är en sådan faktor.
– Ledarskapet är en jätteviktig faktor för hur personalen presterar. Kairos Future (analysföretag, red. anm.) har visat i stora empiriska undersökningar att chefer som mår bra och presterar bra har en förmåga att skapa ett positivare arbetsklimat i en grupp, säger Anna Ferneman.
Meningsfullhet är ett annat nyckelord i sammanhanget enligt Anna Ferneman. Ett företags vision behöver kommuniceras ut till de anställda för att ge dem en arbetsmiljö med meningsfullhet.
– Visionen finns ibland bara på papper i en pärm och då skapar den inte meningsfullhet hos de anställda. Kommunicerar ledningen ut visionen frigörs energi när alla ser vad de strävar mot, säger Anna Ferneman.
Dessutom behöver de mål som sätts upp vara begripliga. En anställd som inte förstår de mål som avdelningen eller företaget försöker uppnå har inte särskilt stor chans att prestera väl och förverkliga vare sig de egna målen eller företagets mål. Enligt Anna Ferneman har det konstaterats i studier att anställda som har väldigt tydliga mål och som kontinuerligt får feedback kan pressa sig hårdare utan att bli utmattade. I motsats mår medarbetare som inte förstår sitt uppdrag och som inte får feedback, sämre.
– De mjuka värdena handlar väldigt mycket om ledarskap, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. En anställd som är rätt man på rätt plats (hanterbarhet), har tydligt uppsatta mål (begriplighet) och jobbar under en väl kommunicerad vision (meningsfullhet) presterar bättre vilket gör företaget lönsammare, avslutar Anna Ferneman.