Idag hör nästan 60 procent av de svenska barnen och ungdomarna till någon idrottsförening. Därutöver idrottar tiotusentals barn och unga också spontant dagligen utan att tillhöra någon idrottsförening eller klubb. Det betyder att behovet av bra utrustning, bra kläder och redskap är enormt i vårt avlånga land.
Med allt prat om att de unga blir allt fetare och att barnen tillbringar mer och mer tid framför datorn kan det vara enkelt att misstänka att de svenska barnen och ungdomarna är på väg att bli en generation av soffpotatisar. Lyckligtvis är inte verkligheten riktigt så dyster. Ur Riksidrottsförbundets statistik går det att läsa att antalet ungdomar som tränar eller tävlar i en idrottsförening i själva verket har ökat sedan 1998 (se grafik 1). Sedan är det dessvärre så att andelen överviktiga barn också växer vilket givetvis ställer nya krav inte minst på grundskolan. Det gäller för samhället att både få de unga att motionera mera men också att äta mindre och att äta rätt.
Det är fortfarande ”kung fotboll” som lockar de flesta barn och unga upp ur tv-soffan och ut på idrottsplan. I Sverige spelar tre gånger fler killar fotboll än antalet pojkar som håller på med den näst största ungdomsidrotten som är innebandy. Situationen är densamma bland tjejerna men där får fotbollen hård konkurrens av ridsporten (se grafik 2).
Fotbollens stora popularitet är inget unikt för Sverige, situationen är densamma i alla de fyra nordiska länderna. Däremot skiljer sig topp-tre-listan en aning beroende på vilket land som vi tittar på (se grafik 3).
Ser man på åldersfördelningen på de som idrottar är det ganska naturligt att det är bland barn och unga som andelen aktiva är störst. Tittar man på barn och ungdomar upp till 14 år är siffrorna faktiskt glädjande. Över 90 procent håller på med någon form av motion eller idrott minst en gång i veckan. Som kuriosa kan nämnas att det är åldersgruppen 30 – 39 som är den mest passiva, vilket förstås är logiskt då människorna ofta under dessa år är småbarnsföräldrar. Fördelningen är lite annan när man tittar på statistiken över personer som tränar eller tävlar aktivt. Då är andelen utövare stadigt fallande ju högre upp i åren man kommer med ett undantag (se grafik 4 & 5).
Antalet idrottsföreningar i Sverige är över 20 000. Det är imponerande för ett land med drygt 9 miljoner invånare. Ökningen har varit kraftig och som jämförelse kan sägas att i början av 1960-talet fanns knappt 10 000 idrottsföreningar i landet. Det glädjande är att över hälften av verksamheterna riktar sig till barn-och ungdomsidrotten. Idrottens uppfostrande och sociala funktion kan nämligen inte underskattas i denna åldersgrupp (se grafik 6).
Vad kan då utläsas ur Riksidrottsförbundet statistik? Kontentan är att läget är bra men att det samtidigt kunde bli bättre. Kan sporthandeln göra något för att öka barnens och ungdomarnas intress för motion och idrott? Att inspirera, motivera och aktivera är viktigt. Med tanke på hur sportbutikerna idag ser ut och att de har utvecklats till kunniga och inspirerande miljöer gör säkert sitt. Ur vårt perspektiv gör sportbranschen sin del i arbetet att få de unga upp ur soffan och ut och röra på sig.