Professor i skidgeometri

Om det funnits en professur i skidbyggande hade Henrik Luthman varit självklar på den posten. Hans blandning av tekniskt kunnande och kärlek till skidåkningen resulterade i skidmärket Hendryx Skis – skidor som kör i åttor runt de stora märkena.

Jag är skeptisk. Riktigt, riktigt skeptisk.

Platsen är Hintertux i Österrike och Ispos skidtest dagarna efter mässan i februari. Det har inte snöat på en vecka och det är stenhårt i pisten och där står jag med ett par 122 mm breda Hendryx Idiosynaptic och väntar på en gondol som ska ta mig upp till toppen. Jag bad om ett par skidor som skulle vara kvicka och roliga i pisten och fick den bredaste skidan jag någonsin åkt på. Killen från Hendryx lovade att de skulle vara fantastiska, jag var som sagt riktigt, riktigt skeptisk. 

Till min skepsis bidrog att jag hade testat flera andra breda skidor den här dagen utan att bli speciellt imponerad. Helt ärligt var de skittråkiga – som att ge en lastbil till en som vill ha en sportbil. Nu hade ytterligare en säljare lovat att de här skidorna var fantastiska, att de var den sportbil jag letade efter.

Det som sedan händer redan efter 100 meters åkning kan kort sammanfattas som det mäktigaste jag varit med om på ett par skidor. Skidorna är fantastiska och mer än så. Det är helt enkelt löjligt bra skidor. Jag fattar inte hur dessa breda skidor med sina extremt långa brätten kan vara både så kvicka och så stabila. Å andra sidan bryr jag mig inte så mycket om det just där och då. Jag bara åker och åker och njuter av varje sväng.

Professor i skidgeometri
Jag åkte så snabbt på Hendryx Idiosynaptic att jag var svår att fånga på bild.

Väl nere hos Hendryx igen kommer min skepsis tillbaka. Antagligen hade de bara haft tur när de trollat ihop den här psykadeliska skidan. Jag ber att få testa deras bredaste skida och glider iväg på ett par 181 cm långa Cash med en midja på 127 mm och ett brätte på 155 mm.

De här är ännu bättre.

Det går att åka precis hur fort som helst på dem och jag gör allt för att pressa dem över gränsen. Troligtvis är jag inte en tillräckligt duktig åkare för att lyckas med det för hur fort jag än åker ligger de hur stabila som helst mot snön. När jag pustar ut i liften efter ännu ett åk bestämmer jag mig för att träffa mannen bakom Hendryx Skis och höra hur ett litet svenskt skidmärke kan ta fram skidor som kör i åttor runt de globala skidjättarnas toppmodeller.

Ett halvår senare sitter jag och pratar med Henrik Luthman. Det är Henrik som är mannen bakom Hendryx Skis och det är lätt att förstå varifrån skidorna har fått sin energi. Henrik är passionerad som en missionär på sitt första uppdrag och likt en missionär har han ett evangelium att sprida.

– Det finns för lite Porsche i skidbranschen, säger Henrik. Precis som med bilar finns det skidåkare som vill ha det bästa och som är beredda att betala för det. Det är de som är min målgrupp. Hendryx Skis ska vara kompromisslösa, de ska vara skidornas Porsche.

Professor i skidgeometri
Henrik Luthman

Vi tar det från början. Henrik är uppvuxen i Stockholm och började åka skidor redan som sexåring då familjen köpte ett hus i Funäsdalen och tillbringade varenda vinterlov där. Han åkte slalom runt gärdsgårdsstörar och tävlade för sin Stockholmsklubb i Kalle Anka Trofén. När han gick ut gymnasiet hade det naturliga varit att följa med polarna och göra en säsong i Alperna men Henrik hade fått smak för vindsurfing och drog till Hawaii istället. Just då var surfing det viktigaste i hans liv.

Henrik fortsatte att åka mycket skidor, mest puckel och off pist, men när han var 30-32 år kände han att han inte kom längre. Klättring tog över som det stora intresset men när carvingskidorna kom och Salomon släppte sina X-Scream fick Henrik tillbaka sitt skidintresse. Han valde de bredaste skidorna han hittade och åkte bättre än någonsin men när skidorna helt plötsligt började bli över två meter igen kände Henrik att utvecklingen gick åt fel håll.

– Jag började fundera på skiddesign och jämförde mycket med surfing, säger Henrik. Inom surfing är formen på rockern helt avgörande för hur brädan både svänger och planar och jag ville prova detta på skidor. Jag skrev ett ganska kaxigt brev till Johan Eliasch på Head och berättade om mina idéer men fick inget svar. Då tog jag saken i egna händer och började bygga mina egna skidor hemma i garaget.

Henrik är utbildad kemiingenjör och han har jobbat en hel del med forskning. Genom forskningen har han lärt sig att gå igenom den kunskap som finns, ställa frågor och om det inte finns svar ta reda på svaret. Exakt samma metod använde han för att lära sig allt om skiddesign och skidgeometri.

Henrik dammsög internet på information om varför skidorna såg ut som de gjorde och vad de olika materialen och konstruktionerna gjorde för skidans prestanda.

– När jag inte hittade ett svar på en fråga började jag fundera på hur det borde vara och jag såg på snön som om det vore vatten och jämförde med hur det var på surfbrädor. Där var rocker en självklarhet och jag tyckte att det borde fungera även på skidor. Då dök världens första rockerskida upp – Volant Spatula –  och jag sa till mig själv ”Du har bra idéer, sumpa inte det här nu”.

Henrik började alltså bygga sina egna skidor hemma i garaget och även om de fungerade så förstod han att en riktig skidfabrik skulle bygga skidorna bättre. Han fick kontakt med en skidfabrik i Österrike och nu fick han skidorna som han ville ha dem med ett väldigt lågt spann. En kompis fick med sig ett par skidor och ringde tillbaka efter en vecka och sa att det var de bästa skidor han åkt på.

Killen på fabriken i Österrike ville lägga in kolfiber och aluminium i skidorna men det ville inte Henrik ha eftersom kolfibern lätt kunde förändra spannet när skidan togs ur pressen. Trots Henriks ointresse för kolfiber dök det en dag upp ett par av hans bredaste skida med både kolfiber och aluminium.

– Jag såg direkt att skidan hade dragit ihop sig så att mitt låga spann hade blivit till ganska mycket rocker och dessutom var de stenhårda, säger Henrik. Jag suckade och ställde skidorna i garaget utan att testa dem men något låg och gnagde i mitt inre. Skulle en stenhård skida med rocker kunna fungera även i pist trots att den var så bred? Jag var tvungen att testa och monterade ett par bindningar och stack ut i backen. Jag hade aldrig åkt på något liknande, de var fantastiska och kollapsade inte hur mycket jag än pressade dem.

Professor i skidgeometri
Duck stance

En annan av Henriks idéer är att montera bindningarna duck stance vilket innebär att de pekar lite utåt istället för rakt fram. 

– Jag byggde ett par breda och korta skidor som jag monterade bindningarna duck på för att testa, berättar Henrik. Det kändes väldigt annorlunda och ärligt talat inte så bra men eftersom jag trodde på idén fortsatte jag att åka på dem. Tredje dagen lossnade något och jag kunde åka på ett helt annat sätt. Folk sa att jag åkte som en snowboardåkare och det fungerade både i flacka backar och i branter.

Det finns två fördelar med att montera bindningarna duck. För det första ger det mer kraft i åkningen eftersom kroppen är skapt med fötterna vinklade svagt utåt. En tyngdlyftare skulle aldrig ha fötterna pekande rakt fram eftersom det ger mindre kraft.

Den andra fördelen med duck stance är att skidan redan börjat svänga när den kantas. Om foten pekar rakt fram så pekar skidan lite inåt i svängen och det ger en snabbare sväng och förvandlar en bred skida till en ettrig iller.

Så varför lyckas Hendryx bygga så bra skidor utan stora ekonomiska resurser och utvecklingsavdelningar?

– Jag tror att jag har en förmåga att se saker brett och förstå hur olika saker hänger ihop, säger Henrik. Jag är också extremt noga med spannkurvan eftersom den är helt avgörande för hur skidan ska fungera. Nu när Åre Skidfabrik bygger mina skidor har jag äntligen fått den kvalitet och precision som jag vill ha.

Hendryx är inget stort skidmärke. Henrik räknar med att bygga runt 400 par skidor i år men efterfrågan ökar hela tiden och genom att ställa ut på Ispo har också butiker från hela världen börjat höra av sig efter att ha hört talas om de fantastiska skidorna från Sverige.

– Vi jobbar på i hela Europa och nu är även USA på gång och jag tror att det kommer att bli vår största marknad, säger Henrik. Vi ska bygga kompromisslösa skidor. Det går inte att bygga bra skidor billigt men i USA finns det många som är villiga att betala för riktigt bra skidor. Mitt mål är att Hendryx Skis ska ses som ett innovativt skidmärke som aldrig släpper en dålig produkt.

Ungefär som Porsche alltså.