Myndig regel för omyndiga

Publicerad 2008-10-16 16:05

Personer under 18 år har enligt svensk lag inte rätt att ingå avtal, eller ens råda över sina egna pengar, utan föräldrarnas godkännande. En lag som inte alltid efterföljs. Sportfack reder ut begreppen.

En pappa kommer in i butiken med sin sons använda snowboard och kräver pengarna tillbaka. Han är besviken på butiken som har sålt en så dyr vara till en 14-åring som inte frågat sina föräldrar om lov. Säljaren kliar sig i huvudet. Vad göra?

Varje gång någon genomför ett köp bildas ett avtal - en överenskommelse mellan köparen och säljaren. Avtalet bildas vare sig köpet avser ett Hubba Bubba, en biobiljett eller en racercykel. Utgångspunkten i lagbokens föräldrabalk är att omyndiga personer som vill ingå avtal måste ha föräldrars eller förmyndares tillstånd, antingen i förväg eller i efterhand. Annars anses avtalet vara ogiltigt. Är avtalet ogiltigt har föräldrarna rätt att gå tillbaka till butiken med varan som barnet har köpt och begära återbetalning. Även om varan är använd eller till och med trasig. Någon tidsgräns finns inte heller.

För att barn ändå ska kunna handla vissa varor tolkar man ibland in ett så kallat tyst samtycke från föräldrarna. Detta medför att säljaren kan anta att föräldrarna har givit sitt samtycke till att barnet har rätt att förfoga över kontanterna i fickan. Lagen är dock tydlig med att säljaren i samband med köpet i sådana fall bör göra en samlad bedömning av barnets ålder, beloppets storlek och andra relevanta omständigheter kring köpet.

Ett undantag i regeln är att barn som fyllt 16 år själva får bestämma över de pengar som hon eller han har intjänat genom eget arbete. Även omyndiga med eget hushåll har rätt att ingå avtal som avser inköp till det egna hushållet.

Anna-Karin Smedberg, jurist på Svensk Handel, medger att frågan är mycket svår och kompliceras av att barn överlag nu har mer pengar att röra sig med än förut. Kunskapen om regeln tror hon inte är kristallklar i landets butiker.

- Många har ett hum om att barn inte kan köpa hur dyra saker som helst, men inte exakt var gränserna går för vad de får köpa, säger hon.

Låt säga att en 13-åring kommer in i butiken, lastar upp en dyr skateboardutrustning på kassadisken och sträcker fram en bunt hundralappar. I realiteten har säljaren två val: att neka eller att godkänna köpet. I det första fallet riskerar säljaren att få kritik från arga föräldrar för att deras barn inte fick handla. I det senare fallet riskerar säljaren att få kritik från kanske ännu argare föräldrar för att deras barn faktiskt fick handla.

Hos Svensk Handel finns inga allmänna riktlinjer för en situation som denna.

- Det är upp till varje företag att fatta sina egna beslut, säger Anna-Karin. De måste bedöma från situation till situation och agera efter sunt förnuft.

Anna-Karin säger att säljaen kan vara stenhård när det gäller vissa tveksamma varor som inte bör säljas till yngre av moraliska skäl. Men varor som säljaren anser befinner sig inom rimliga gränser, såsom en innebandyklubba eller en tröja, kan tänkas vara godkända av föräldrarna.

Samtidigt menar hon att de ekonomiska gränserna har förflyttats. I dag är det rimligt att en 15-åring köper kläder, skor eller prylar av dyrare slag för pengar de sparat ihop.

Vid tveksamma fall är en idé enligt Anna-Karin att fråga den unge kunden om föräldrarna tycker att köpet är okej och om man får ringa dem och kolla av. Vid ett nekande svar är det kanske läge att ta sig en extra funderare på om köpet ska genomföras.

Anna-Karin påpekar dock att liknande situationer ofta brukar lösas och att problemen sällan hopar sig, men att det emellanåt dyker upp svårare fall. Därför kan regeln vara bra att känna till.

- Det gäller att vara medveten om att situationen kan uppstå och att vara lite extra uppmärksam vid försäljningen av varor som är känsliga och lätt tappar i värde, säger Anna-Karin. Annars kan det bli dyrt för butiken om de måste ta tillbaka en osäljbar vara.