Gröna möjligheter för sportbranschen

Visst går det om man vill. Att tillverka kläder och skor i ekologiska och naturvänliga material alltså. Och vill man gå hela vägen går det också bra att tillverka gröna cyklar - av morötter.

Ska textilindustrin, och däribland sportindustrin i allra högsta grad, göra slag i saken och satsa på miljövänliga material i framtiden, finns det all anledning att starta med den största naturråvaran hos klädbranschen – bomullen.

Ska den vara ett bra miljöval så ska den givetvis vara av ekologisk art. Eftersom bomull svarar för hela 50 procent av den totala textilfiberkonsumtionen globalt sett och för 30 procent i USA och Västeuropa finns mest att vinna här. Ekologisk bomull har blivit det överlägset mest spridda alternativa eller ”gröna” valet hos världens textilproducenter. Skjortor, tröjor, strumpor och byxor i ekobomull har på ett par år blivit mer spridda i handeln.

Grunden till ekologiskt odlad bomull är att inga konstgjorda ämnen, som handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, får tillföras vid odlingen. Något industrin inte kommer undan när det även gäller eko-bomullskläder är den oerhört stora mängden vatten som behövs för att bevattna plantagerna. Varje svensk behöver över 200 kvadratmeter jord för att få ihop sin årliga mängd bomull. Till den odlingen går det åt över 160.000 liter vatten.

Bambu, som blivit allt populärare bland klädproducenter, behöver inte lika mycket vatten som bomull, men växer ändå betydligt snabbare och effektivare. Så fort bonden skördat sin bambu skjuter nya skott iväg och på ett dygn kan vissa bambusorter växa en meter. Bambu kan också odlas i många olika typer av klimat och över hela jordklotet. Bambufibern är stark och tålig men har ändå en mjuk känsla när det vävs till tyg. En fin funktion med bambu är att den även är naturligt antibakteriell varför farliga och miljövidriga silverfibrer är onödiga i bambuplaggen.

Hampa är en gammal kulturväxt i Sverige som är både tålig och snabbväxande. Hampa har en god förmåga att växa på näringsfattiga jordar i de flesta klimatzoner och även på höga höjder. Hampan är lättodlad och behöver ingen konstbevattning eller konstgödsel och skördas bäst för hand vilket sparar drivmedel (för skördetröskor). Hampan ger oerhört slitstarka kläder med en känsla liknande den från linnetyg.

En del hävdar att jute är världens mest miljövänliga material. Detta eftersom fibern kan återanvändas mer än en gång. Jute liknar hampa och bambu i sin funktion. Fibern ger starka och hållbara plagg, den växer snabbt och kräver knappt konstbevattning eller extra tillförsel av gödsel. Jute är faktiskt, efter bomull den näst vanligaste växtfibern i världen. Hittills har jute mest använts till grövre material, som rep, säckar och förpackningsmaterial som behöver vara extra tåliga. Med bättre teknik kommer kläder och skor i hampa i allt högre grad kunna produceras.

Ekologisk ull skulle kunna vara ett alternativ för massor av producenter. För att kunna använda eko-stämpeln får inga bekämpningsmedel ha använts på varken ullen eller marken där fåren betar. Fodret till djuren ska också vara ekologisk och användningen av antibiotika är reglerad. Dessutom får fåren inte leva för trångt.

Polyester, basen i fleeceplagg och underställ (och som varje år kräver massor av olja vid producerandet) kan och har på senare år i större grad ersatts av återvunnen polyester. Projekt har utvecklats som bygger på att kunderna ska kunna lämna in plagg till butiker som sen blir till nya plagg. Kanske skulle en rabattcheck på nya produkter kunna öka antalet insamlade plagg?

För skor finns flera bra gröna material. Naturgummi, naturkork och naturlig latex från träd kan användas istället för de oljebaserade alternativen när det kommer till tillverkning av inner-, ytter- och mellansulor.

Ekologiskt läder kallas det läder som garvats utan krom vid tillredningen. Mindre skotillverkare, som franska Veja, använder ofta ekologiskt läder i sin produktion.

Finns det någon gräns för vad det går att göra med fibrer från växtriket? Ett skotskt företag har utvecklat en teknologi för att tillverka fiskespön i ett kompositmaterial som delvis består av morotsfibrer. Företaget menar också att de i framtiden ska kunna tillverka ramar till cyklar på samma sätt. Schysst – smutsig kolfiberutvinning byts mot fräscha, ekologiskt odlade morötter!

Morotsfibrerna kan dessutom göras så starka att de blir mer motståndskraftiga mot slag än kolfiber. Företagets filosofi lyder: ”Vi siktar på att bli världsledande inom design av produkter som tillverkas av kompositmaterial från förnyelsebara källor och genom gröna tillverkningsmetoder”. Det låter väl inte dumt? Kanske rentav något att ta efter.

Av: Mattias Björklund

Faktaruta

Alternativa material – snabbguiden!

Bambu: All typ av konfektion.

Ekologisk bomull, ull, silke

och lin: Till alla typer

av kläder samt skosnören.

Ekologiskt läder: I skor och väskor.

Jute: Yttermaterial i stövlar, skor och skosnören.

Hampa: Alla tänkbara textilier.

Kokos: Av nötternas skal går det att göra hållbara knappar.

Morot: Som ingrediens i cykelramar i komposit, istället för kolfiber.

Naturgummi: Perfekt till skosulor.

Naturkork: För olika typer av sulor, speciellt iläggs- och mellansulor.

Naturlatex: Sulor samt skodetaljer.

Återvunnet: Exempelvis polyesterblandningar och aluminum.